Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
3.1. Neurala grunden till varseblivningen (Våra sinnen är: känsel, hörsel,…
3.1. Neurala grunden till varseblivningen
Våra sinnen är: känsel, hörsel, smak, lukt, syn, balans samt förmåga att uppfatta egna rörelser.
En del människor har synnerligen känsliga sinnen och kan t.ex. hoppa högt vid höga ljud.
Forskare antar att en del människor med hjärnskador behöver ett ständigt flöde av känslointryck och därför t.ex. bankar huvudet mot en vägg eller slår sig.
Forskare har försökt bestämma
retningströskeln
för olika sinnen, d.v.s. hur starkt ett stimuli måste vara för att man medvetet ska varsebli det.
Sinnena samverkar ofta, så som smak och lukt, hörsel och balanssinne
Hörselsinnet är speciellt känsligt för språkljud från det egna modersmålet och vi kan skilja på små skillnader i tonhöjder.
Människans synsinne är mycket bra, eftersom vi kan urskilja ett ljus i mörker på flera kilometers håll. Vi kan inte se ultraviolett strålning.
Förnimma
= att uppfatta något med ett sinne. Förstadie till varsebli.
Sinnesförnimmelser uppkommer i hjärnan och alltid av ett stimulus. Ögonen reagerar på ljus och öronen på ljudvågor.
Receptorcellerna
i sinnesorganen registrar en retning och omvandlar retningen till nervimpulser som skickas vidare till hjärnan för att tolkas.
Synen: Tapparna (färgseende och synskärpa)
Lukt: slemhinna i näsan
Smak: smaklökarna
Hörsel: hörselhår
=> Hjärnans
sensoriska område
tolkar nervimpulserna. Olika delar av stimulit tolkas i olika nätverk.
=> hjärnan förändrar och förbättrar den information den får från sinnesorganen.
Efter att en sinnesförnimmelse har skett måste hjärnan
varsebli
alltså tolka och bearbeta sinnesförnimmelsen.
Peception och igenkännande är en snabb process, eftersom hjärnan gör många uppgifter på samma gång.
sker i associationsområdena
Påverkas av
autonoma nervsystemet
, t.ex. slappnar av när vi ser en vän
Risto Näätnänen
upptäckte att man kunde mäta en persons musiköra m.h.a. MMN-stimulansresponsen, som uppkommer automatiskt i hjärnan när en tonhöjd förändras. Ifall man inte märker skillnader i tonhöjd eller minns vilka melodier man hört är efterarbetningen i associationsområdena störd på något sätt.
Effektiveras av
sensomotorisk integration
= att använda sin motorik förbättrar perceptionen och anpassningsförmågan.
Held
(1965) lät två försökspersoner- en i rullstol och en som fick röra sig fritt- använda prismaglasögon. Den som fick röra sig fritt anpassade sig bättre till prismaglasögonen.
Beror på att våra sinnesförnimmelser förbättras när vi rör på oss.
Perceptionsstörningar
är störningar i varseblivningen.
Agnosi
är perceptionsstörningar till följd av hjärnskador och innebär att man inte kan identifiera det man varseblir från ett sinne. Om man samtidigt får använda något annat sinne för att varsebli samma sak kan man identifiera dem.
Ordblindhet
innebär att man inte kan förena bokstäver till smidiga ord utan ansträngning.
Kombinationsagnosi
innebär att perceptionerna inte kan förenas till en helhet - varsebliningarna är splittrade. Man kan t.ex. blanda ihop hantlar och glasögon för att de har liknande form.
Neglect
innebär att man har en skada i höger hjärnhalva och inte fäster uppmärksamhet vid sådant som finns i vänstra synfältet.