Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
2.1. Informationsbearbetningen ur ett biologiskt perspektiv- Nervcellen…
2.1. Informationsbearbetningen ur ett biologiskt perspektiv- Nervcellen och de neurala nätverken
Nervcellernas
funktion är grunden till all informationsbearbetning och alla psykiska funktioner (personlighet, känslor, moral, tankeförmåga m.m.)
Nervcellerna är specialiserade på olika saker och de som har en gemensam inriktning samarbetar med varandra och bildar
neurala nätverk
Möjliggör funktionerna (t.ex. hörsel, syn, uppmärksamhet m.m.)
En nervcell kan stå i förbindelse med tusentals andra nervceller och på så vis uppstår olika neurala nätverk
I
cellkärnan
finns generna, som styr neuronens specialisering och dess funktion
Dendriterna
tar emot information från många olika nervceller tack vare de utspridda förgreningarna
Axonet
utgår från cellkärnan och leder informationen vidare genom nervcellen, för att sedan sluta i flera ändförgreningar.
Runt axonet finns en
myelinskida
som försnabbar impulserna, skyddar nervcellen och isolerar den från andra nervceller. Består av stödceller.
Synapsen
är det område genom vilken informationen förs vidare till en annan nervcell. Sker m.h.a.
neurotransmittorer
impulsen frigör neurotransmittorerna från vesiklarna
neurotransmittorerna går över den synaptiska klyftan och fäster sig vid
receptormolekylerna
vid den mottagande cellens membran, och där passar de in som nyckeln i ett lås.
Forskare har hittat genfel som inverkar på receptormolekykerna => neurotransmittorerna inte kan utföra sin uppgift korrekt => påverkar beteendet
Signalsubstansen frisör sig från receptorerna, varefter en del av signalsubstanserna återvänder till sin ursprungliga nervcell och en del förs med blodomloppet till andra regioner. Enzymer i nervcellen spjälker upp en del av signalsubstansen i små fragment.
När vi lär oss något nytt börjar nervimpulserna röra sig från en nervcell till en annan på ett nytt sätt.
Det finns
inhibitoriska
och
excitatoriska
synapser. En nervimpuls uppstår om de excitatoriska vinner över de inhibitoriska med en viss marginal i den elektriska spänningen.
För att en nervimpuls ska uppstå behövs det samarbete mellan flera synapser.
Neurotransmittorer
är ämnen som överför informationen vidare från en nervcell till en annan
Forskare har identifierat ca 100 olika signalsubstanser, varav ca 50 finns och fungerar i hjärnan. Vissa är
inhibitoriska
och andra
excitatoriska
.
Acetylkolin
är en signalsubstans som i de närmaste är excitatorisk. Förekommer speciellt i
hippocampus
som avgörande för inkodningen i minnet. Vid Alzheimers förtvinar de nervceller som producerar acetylkolin. Stimulerar även muskler och aktiveringsnivån.
Noradrenalin
inverkar positivt på sinnestämningen
Dopamin
inverkar bl.a. på hur man upplever välbehag. Används speciellt i belöningssytemet. För mycket i pannloben kan åstadkomma schizofrena symtom, för lite dopamin i de nervbanor som styr kroppsrörelser åtsadkommer symtom på Parkinsons sjukdom.
Serotonin
inverkar på sinnesstämningen och sömnen. För mycket leder till tvångsrörelser.
Glutamat
inverkar bl.a. på inlärning och minne och är excitatorisk.
GABA
förekommer nästan överallt i hjärnan och är inhibitorisk. Sömn och motorik.
Endorfiner
har att göra med upplevelser av smärta eller välbehag. För mycket => känsla av tillfredsställelse, för lite => smärtkänslighet.
Tillverkas av enzymer som finns i nervcellerna m.h.a. råvaror som blodomloppet levererar=> dieten påverkar mängden signalsubstanser
Neurotransmittorer har olika uppgifter i olika delar av hjärnan.
Är ett stort problem i läkemedelsvärlden eftersom det kan leda till oönskade biverkningar.
Man försöker designa läkemedel som passar in i endast vissa av signalsubstansernas receptormolekyler. En signalsubstans har ofta olika receptormolekyler.
Läkemedel som är designade för att endera hämma eller öka produktionen av signalsubstanser behandlar olika psykiska störningar.
Man kan öka produktionen genom att designa läkemedel som effektiverar produktionen i enzymerna, förlänger signalsubstansens verkan i synapsen eller som är gjord av signalsubstansen i fråga eller någon råvara som behövs för att producera signalsubstansen.
Man kan hämma produktionen genom att designa läkemedel som hämmar enzymerna som tillverkar signalsubstansen, täpper till receptormolekylerna eller effektiverar de enzymer som upplöser signalsubstansen så att den inte hinner verka allt för länge.
Olds
och
Milner
(1954) opererade in en elektrod i hjärnan på en råtta för att undersöka om man kunde få den att vända på huvudet när man stimulerade det specifika området elektiskt, men placerade elektroden lite fel. När området stimulerades njöt råttan. Man lät råttan trycka på en spak för att stimulera området och den tryckte emellanåt så mycket att den svimmade av utmattning. Dopamin stimulerades i hjärnan.
Neurala nätverk
består av samarbetande nervceller, som är specialiserade på vissa funktioner.
Det krävs alltid ett samarbete mellan många olika neurala nätverk för vår psykiska aktivitet.
Om ett neuralt nätverk skadas påverkar det funktionen som det neurala nätverket har hand om och blir en felaktig eller bristfällig länk i den psykiska aktiviteten.
De neurala nätverkens
plasiticitet
möjliggör inlärning.
Man kan alltså påverka hur hjärnan förändras.
Nätverk som inte används omorganiseras. Hjärnan slösar inte på nervcellerna.
När en blind människa läser blindskrift är synområdena i hennes hjärna aktiva (
Sadato
m.f. 1996)
Theoret & Pascal
(2004) lät försökspersoner leva med förbundna ögon i 5 dygn och redan efter 2 dagar visade det sig att de områden som ansvarar för synintryck aktiverades när deltagarna berörde föremål med fingrarna. När deltagarna fick använda sina ögon igen tog synområdena inte längre emot stimuli från beröringssinnet.
