Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
1.2. Medveten informationsbearbetning (Cazzaniga menar att det är den…
1.2. Medveten informationsbearbetning
Medvetenhet
innebär att man medvetet varseblir, har medvetna tankar och minnesbilder, kan styra verksamheten, planera och ta beslut samt att man har jagmedvetenhet (vetskapen om att man iakttar världen på ett annat sätt än andra)
Evolutionsforskaren
Leakey
antar att utvecklingen av medvetandet har att göra med människans invecklade sociala förhållanden
Språk har förstärkt utvecklingen av medvetenhet på ett märkbart sätt: medvetet tänkande är tyst inre tal
Störningar i medvetenheten gör det svårt att styra sin aktivitet.
Aktivitetsstyrning styrs främst av pannloberna
Cazzaniga
menar att det är den vänstra hjärnhalvans språkområden som styr medvetandet, eftersom det finns en "tolk" i den vänstra hjärnhalvan, som producerar inre tal och som ger förklaringar till allt vi gör och det vi varseblir.
Hos split brain- patienter finns enligt
Cazzaniga
och
LeDoux
(1978) en "tolk för den vänstra hjärnhalvan".
Den högra hjärnhalvan är mer specialiserad på att lösa spatiala problem och på att gestalta helheter. Den kan även känna igen enkla ord och förstår olika tonfall.
Vänstra hjärnhalvan är analytisk och ansvarar för de mest centrala språkförmågorna och matematiska förmågor.
Hjärnhalvorna förbinds med
corpus calossum
-
hjärnbarken
Vi får uppfattningar om vår kroppsbild genom förnimmelser från vår kropp, t.ex. känselsinnet (huden) och de inre organen
Damasio
anser att homeostasen är mycket viktig för vår självmedvetande, eftersom objekt i vår omgivning förändrar hur det känns i vår kropp. Känslan av den egna kroppen delar världen i två delar: Jaget (subjektet) och allt det andra (objektet)
Kroppens reaktioner på objekten i vår omgivning gör varseblivningarna till personliga erfarenheter.
Medvetenhet är ett helhetstillstånd där olika områden av vår hjärna samverkar
Medvetandet försvinner endast helt under narkos
För att vi ska kunna uppleva normal medvetenhet krävs stimuli från vår omgivning.
Förvrängningar i medvetandet kan ske vid
isolering eller brister på stimuli
,
för starka stimulin, förhöjt tillstånd av upphetsning
eller vid
rubbningar i homeostasen
Man har experimentellt undersökt vikten av stimulin för medvetandet genom experiment med
sensorisk deprivation
, utförda av
Donald Hebb
Försökspersonerna var isolerade i rum och hade ljusbegränsade glasögon samt pappershylsor runt benen för att begränsa stimulin. En del av deltagarna blev oroliga och irriterade redan under de första timmarna och många avbröt experimentet. Efter två dygn fick majoriteten hallucinationer och upplevde att den egna kroppen kunde förvrängas. Många skapade även egna stimulin genom att t.ex. prata med sig själv. Ångesten som väcktes hos deltagarna kan även förklaras med en osäkerhet om vad som skulle hända i experimentet och en annan förklaring kan vara att bristen på stimuli väckte obehagliga tankar och minnen.