Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Pre- post operativ vård (Post operativ smärta (Olika typer av smärta…
Pre- post operativ vård
Vitalparametrar normalvärde
Hjärtfrekvens- 60-100 slag/min
andningsfrekvens 12-18
blodtryck 90/60- 140/90
temperatur 36.5- 37,5
SBAR
Situation
Vad är problemet/ anledningen till kontakt. Eget namn, titel, enhet, patientens namn, ålder, ev personnummer
Bakgrund
Tidigare och nuvarande sjukdomar av betydelse. Kort rapport om aktuella problem, behandlingar till nu. Ev allergi, smittorisk
Aktuellt
Status- luftväg, andning, puls bltr, saturation, medvetandegrad, smärta, orienterad, temp, hud, färg, buk, urinproduktion, yttreskador
Rekommendationer
Åtgärd, tidsram.
Bra kommunikationssätt
NEWS- national early warning score
Bedömning av vitala funktioner för att tidigt upptäcka en ev försämring hos patient
Andningfrekvens, syremättand, puls, bltr. mm.
Poängskal ju högre desto sämre
Tobak och alkohol risk vid operation
identifiera bruk av alkohol och tobak innan operation
Identifiera riskbruk genom att ställa frågor om enheter/ dag under 3 veckor bakåt
Orsak till att alkohol och tobak utvecklar komplikationer är att vissa organ fungerar sämre redan innan operation
Sårkomplikation och lunginflammationer vanligare hos rökare
Hjärtproblem och blödningsepisoder hos storbrukare av alkohol
Tobaksbruk
Sårkomplikationer
nedsatt sårläkning
blödning
nekros
ruptur (bristning)
infektion
Relativ hypoxi (syrebrist)- ökat behov av syre till cellerna pga operationen, reducerad syretillförsel pga rökningens negativa effekter
Olika grad av reducerad lungfunktion hos rökare- ökad risk för lunginflammation
Alkoholbruk
Immunkapaciteten
ökad risk för postoperativ infektion
hjärtfunktion
blödningstid
metabolisk stressrespons
Elektiva- planerade
Hygien
Vid operation bryts kroppens skyddsbarriär mot bakterier. Genom hudincisionen (kirurgiska snittet), genom ev kateter och främmande material som förs in i kroppen. Patientens grundsjukdom innebär ofta nedsatt immunförsvar pga ex. viktnedgång eller stress = högre infektionsrisk
På sjukhuset byts de bakterier som personen normalt har på huden ut till sjukhusets normalflora som ofta innehåller bakterier med resistens mot antibiotika- bra att patient kommer direkt hemifrån till operation
Ofta endogen smitta- patientens egna bakterier från tarm eller hud.
Eller exogen smitta- från personal eller omgivningen
VRI- vård relaterad infektion
Riskfaktorer VRI
CVK
KAD
Mekanisk ventilation
Aktuellt kirurgisk ingrepp
immunsupprimering
All antibiotikabehandling och profylax
Immobilisering
Basala hygienrutiner, intraoperativ hygien
Basala hygienrutiner
Rätt klädsel
ventilation i operationssalen
Håravkortning
Preoperativ huddesinfektion
Rätt handskanvändning
Patientrelaterade riskfaktorer
Diabetes
Nutritionsstatus
kön
Ålder
Rökning
BMI/ övervikt
Lång sjukhusvistelse innan operation
Pre- operativ dusch och håravkortning
Dusch med tvål innehållande kloheidinsprit 1-3 gånger innan operation med 6 h mellan varje dusch
Rakning bör undvikas- kan orsaka småsår
Inspektera patientens hudkostym för att upptäcka småsår
Nutrition
Undernäring
Definition: brist på energi, protein, eller andra näringsämnen som har orsakat mätbara och ogynnsamma förändringar i kroppens sammansättning och funktion.
Kan leda till och påverka:
Kognitiva förändringar
Kardiovaskulära förändringar
renala förändringar (njurar)
respiratoriska förändringar
Gastrointestinala förändringar
Immunologiska förändringar
Muskelfuntion
Temperaturreglering
sårläkning
livskvalitet
Omvårdnadsstatus
mun-tandhygien
sväljsvårigheter, fysisk hinder ex. förlamning och strålningsbiverkningar
Inför utskrivning
Aktuellt tillstånd
Befintliga ät- och nutritionsproblem
Aktuella omvårdnadsåtgärder och nutritionsbehandling samt hur dessa ska utföras.
Info om aktuella material och preparat ska också överföras.
Undervisning om betydelsen att ex fortsätta med näringsdrycker för att underlätta postoperativa återhämtningen. Nutritionsrelaterad uppföljning planerad
Postoperativa riskfaktorer
Hos friska personer läker sårkanterna ihop efter 48 h. Kan fördröjas vid främmande material vid sårkanterna ex surturer eller om patient har diabetes
Såret bör vara täkt med sterilt band i 48 h
Post operativ smärta
God smärtbehandling ökar välbefinnandet, minskar fysisk och psykisk stress samt ger förbättrad sömn och snabbare mobilisering
God smärtlindring ger positiv påverkan på lungfunktionen, blodcirkulationen, sårläkning, minskad trombosrisk och reducerad mortalitet
Olika typer av smärta
nociceptiv- uppstår vid retning av nervändrar
Neuropatisk- uppstår vid skador i centrala eller perifera nervsystemet,
Ofta intensiv, kan beskrivas som brännande, skärande eller elstötsliknande. ofta överkänslighet eller nedsatt känsel i huden. svarar dåligt på opioider, bättre med antiepileptikum
Psykogen och idiopatisk smärta
Svårare att finna kroppslig förklaring till smärtan
Psykogen
Smärta till följd av psykisk ohälsa eller sjukdom
Idiopatisk
När patient lider av smärta utan påvisbar skada eller sjukdom
Smärtskattning
NRS smärtskattning 0-10
VAS- verbalt lätt, måttlig, medelsvår, svår, outhärdlig
perifert verkande läkemedel
paracetamol och NSAID används vid lättare/ måttliga smärttillstånd
NSAID ska undvikas vid njur- hjärtsvikt, astma, magsårsbesvär, samtidig behandling ,med antikoagulantia
Centralt verkande svaga opioider
Kodein i kombo med paracetamol
Används vid kortvarig behandling
Tramadol
Rekommenderas inte vid postoperativ smärta pga låg effekt och biverkningar
centralt verkande starka opioider
Oxikodon, morfin etc.
Kontrollera vid opioidbehandling
Vakenhet, andningsfrekvens, blåstömningsfunktion, illamående, klåda, obstipation, smärtskattning
PCA- patientkontrollerad analgesi
Används vid elektiv behandling där smärtan efter operation förväntas vara svår. Pump där patienten själv styr dosen av opioid, förprogrammerad. - Snabbare smärtbehandling.
ERAS
Undervisning och information. Patienten ska stimuleras till att ta stort ansvar i sin rehablitering för att få så lite påverkan i sina normala funktioner som möjligt
Preoperativ patientinformation
Grundläggande. Info om sin sjukdom, ingreppet, förväntningar som krävs av patienten och varför.
skonsam kirurgi
Så små ingrepp som möjligt
effektiv smärtbehandling
tidigt födointag
¤ h efter operation
tidigt intensiv mobilisering
Förebygger blodproppar, lunginflammation, främjar tarmmotoriken
2h samma dag som operationen därefter 6 h/ dag. Kan räcka med att sitta i fåtölj
Utskrivningskriterier
Fast föda utan kompletterande infusion, adekvat smärtbehandling, självständig mobilisering eller på samma nivå som före operation, är villig att åka hem
Preoperativ nutrition
Fasta 2 h innan operation
Dagkirurgi
Patient måste acceptera att ingreppet utförs dagkirurgiskt och är positiv till det och kan ta till sig undervisning och information
Vid större ingrepp är det önskvärt att patienten har någon närstående som kan hämta upp efter operation och finnas till hands första natten.
Ingrepp som är lämpliga att utföra dagkirurgiskt ska ha:
Relativt kort operationstid (max 90 min)
få komplikationer
Inte vara allt för smärtsamma postoperativt
Preoperativ information och undervisning
Instruktioner angående fasta, läkemedel, infektionsföreyggande åtgärder
Anledningar till att operation skjuts upp är om patienten har feber eller inte följt reglerna om fasta
Postoperativ övervakning
Vitalparametrar, smärtstillande.
Kriterier för utskrivning
Stabila vitalparametrar, acceptabel smärtnivå, inget illamående, kräkningar eller yrsel, förmåga att tömma urinblåsa
Postoperativ information och undervisning
Kirurg informerar om hur operationen har gått, ssk överlämnar recept och några doser smärtstillande och undervisar hur såret ska tas om hand hemma samt ev återbesök. information vart de ska vända sig vid prolem
Personcentrerad undervisning
Info om vilka fysiska symtom som kan vara tecken på komplikation
Anestesi
Preoperativ bedömning av patienten
Anamnes
läkemedelsbehandling
tidigare operationer och anestesier
Anatomiska förutsättningar för narkos
Går ut på att bedöma ev risker och vilken anestesi som lämpas bäst till personen
Allergier
hereditet för anestesiologiska problem
Undantag vid urakut behov av operation
ASA- klassifiering
ASA I (frisk) - ASA VI (hjärndöd, ska donera organ)
Omvårdnad/ behandling
Övervakning av pulsoximeter, EKG, noninvasivt bltr
Intravenös infart att ge läkemedel i
Kontrollera lägesändringar under operationen
Spinal-och epiduralanestesi
Spinalanestesi
Från korsbenet till området mellan första och andra ländkotan finns området som är tillgängligt för punktion och provtagning (lumbalpunktion). Här kan även lokalbedövning ges.
Riskfaktorer
Påvisbara ryggproblem med nervpåverkan
Spinal stenos
Koagulatonspåverkan
Infektion vid insticksstället
Blödning
Epiduralanestesi
Utanför spinalrummet ligger epiduralrummet där de stora nervrötterna går ut från ryggmärgen
Kan ges genom hela ryggkanalens utbredning
Samma riskfaktorer som vid spinalanestesi
Generella riskfaktorer
kön, ålder, anamnes, typ av ingrepp
PONV- postoperativt illamående och kräkning
Hypoxi (syrebrist)
Aspiration
Om pat inte är fastande eller inte sluter sin matstrupe på korrekt sätt kan mag- och i vissa fall tarminnehåll passera upp för matstrupen och rinna ned i luftvägarna.
Fungerande sug ska alltid finnas
komplikationer till diatermi (behandling som bränner vävnad)
Brännskada
Ex om ringar, örhängen, piercing finns kvar på kroppen. Dessa ska avlägsnas innan operation
Postoperativa komplikationer
Blödning
Regelbunden observation av operationsstället, allmäntillstånd, cirkulationen.
Minskad blodvolym tecken: ökad hjärtfrekvens (takykardi) sänkt blodtryck (hypotoni)
Markera blödningen utbredning på förbandet och avvakta
Kontrollera mående och medvetandegrad
Kontrollera om pat har fungerande PVK
Mät puls bltr, syrgasmättnad
undersök vätskebalansen
Kontrollera senaste hb- värdet- ta nytt prov
kontakta och rapportera till ansvarig kirurg
Hjärtkomplikationer
Vitalparametrar, anamnes
Kan bero på känd kranskärlssjukdom, smärta och stress
Viktigt med lugn miljö och tillräcklig smärtlindring
Syrgas
Tecken
Oregelbunden puls, hjärtklappning, oro eller andnöd.
EKG för att ställa diagnos
Lungkomplikationer
Första hand som infektion (pneumoni)