Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Global Issue i "Doktor Glas" -
Culture, identity and community …
Global Issue i "Doktor Glas" -
Culture, identity and community
Religion
Den kristna tron är också en inflytelserik makt i samhället, särskilt då novellen skrevs år 1905, och att göra abort anses i novellen vara en grov synd. Därav beskriver Doktor Glas plikten av att göra det som “bör göras”.
"Till och med för egen del tycker han inte riktigt om att kalla den där saken ettt nöje; han vill hellre att den skall heta "plikt" och "guds vilja"... - Sida 93
Doktorn beskriver att det dessutom innebär att allt liv, i grunden, söker vällust och vill fly från smärta. Den teorin lyder inte den kristna ideologin, eftersom vällust ansågs inom kristendomen vara en av de sju dödssynderna (sida 80).
Kön/Sexualitet
Det framstår även mer komplexa filosofiska tankar om drömmar och drifter. Dessa drifter innebär även det sexuella som beror mänskliga impulser.
"Helga Gregorius: alltjämt ser jag henne för mig. Ser henne som jag såg henne i drömmen: naken, sträckande mot mig ett knippe mörka blommor." - Sida 81
Söderberg beskriver kvinnans sexualitet på ett öppet och mänskligt sätt som är gentemot det som ansågs vara normen på den tiden då kristendomen styrde och den konservativa idealen skapade samhällsnormer. Kvinnans sexualitet framförallt beskrivs genom Helgas öppna dialog med Doktor Glas; ett ämne som tidigare ansågs vara helt tabu.
“Jag hade växt upp i ett mycket religiöst hem; men jag trodde ändå inte att det var någon så förfärligt svår synd att kyssas. När jag var förälskad i någon ung man och han kysste mig, så lät jag det ske.” säger Helga till Doktor Glas.
-
Samhället/Gemenskap
Novellen skapade tumult i samhället när den utgavs eftersom den gav utrymme till sådana mer kontroversiella frågor som påverkade människors vardagliga liv enormt. Exempelvis, skriver Söderberg om abort och moraler.
"Och varför skulle jag göra mig till martyr för en uppfattning, som förr eller senare blir alla civiliserade människors, men som i dag ännu är brottslig?" Sida 66
"... och i en mängd andra fall finner jag divergensen mellan mitt jag och moralen icke vara värd de risker som en avvikelse kan draga med sig, och underordnar mig därför." - Sida 95
"På så sätt blir moralen för mig medvetet vad den i praktiken är för alla och envar, ehuru icke alla veta av det: - icke en fast och över allting bindande lag, men en i vardagslag brukbar modus vivendi i det ständiga krigstillståndet mellan jaget och världen." - Sida 95
Samhällsnormer i form av hur olika samhällsklasser framstår tydligt genom sättet som Doktor Glas beskriver sina vänner.
"Men jag var litet orolig för Markels apparition... Min oro berodde varken på fåfänga eller människofruktan: jag är en känd man, och jag har min position, och jag kan äta middag på Hasselbacken med en droskkusk om det roar mig..."
När Glas tittar på Helga beskriver han att hon ser ut som en människa av folket, vilket tyder på vikten av status i samhället
Doktor Glas tål inte gemenskap med andra. Han har bara några vänner och är inte riktigt del av samhället.
Familj
Glas berättar att sin mamma, som också blev illa behandlad av Doktorns pappa, blev allvarligt sjuk och dog. Mamman står för det själsliga och det varma. Det var först när Glas mamma dog som Glas slutade hata sin pappa eftersom hans pappa sörjde hans mammas död till en större grad än vad han själv gjorde.
"Hur gammal skulle min mor vara om hon levde nu?... Hon dog för tidigt, min mor. Men det är gott att hon är död." - Sida 130
Glas berättar att han blev hårt slagen av sin pappa under sin uppväxt och att han hade svårt att förlåta honom “alla de gånger han gav [honom] stryk rättvist” (sida 62). En dag när det ösregnade gick Glas runt och “grät och svor” efter att han fick stryk på ett sådant tillfälle av sin pappa. Han står emot det själsliga och är väldigt plikttrogen.
Glas har säkerligen påverkats mycket av relationen till sin pappa. Det kanske har gjort honom mer skeptisk till tanken av människors rena godhet, och dessutom tror jag att det har gjort honom mer osäker som person. Det visas att han saknar självförtroende på sidan 110, där han säger: “Min fruktan hade alltså rätt? Jag duger inte!”.
Ras & etnicitet
Ras och etnicitet verkar inte vara huvudsakliga teman i berättelsen och därför anser jag inte att de är lika relevanta till analysen.