Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Forskningsmetoder inom neuropsykologi/ kognitiv neurovetenskap - Coggle…
Forskningsmetoder inom neuropsykologi/ kognitiv neurovetenskap
patientstudier
patientgrupp vs. kontrollgrupp
ofta två olika slags test
enkel dissociation
en hjärnskada i hjärnstruktur A förosakar svårigheter gällande uppgift X men inte uppgift Y
dubbel dissociation
en hjärnskada i hjärnstruktur A förosakar svårigheter gällande uppgift X men inte Y
en hjärnskada i hjärnstruktur B förosakar svårigheter gällande uppgift Y men inte uppgift X
även fallstudier
t.ex. logopedisk forskning om afasi
en annan metod → elektrisk stimulering i samband med hjärnkirurgi
djurstudier
gör det möjligt att experimentellt inducera skada i ett välbefinierat område
etiska problem
behaviorella metoder
experimental neuropsykologiska test
intervjuer
frågeformulär
reaktionstidsmätningar
standardiserade neuropsykologiska test
hjärnavbildning
PET, positronemissionstomografi
används för att mäta regionala blodflödesförändringar
nackdelar
dyr och dålig tillgänglighet (det finns ganska få kameror i Finland)
dålig temporal upplösning
skillnader baseras på hela mätintervallet (enskilda händelser kan inte studeras)
invasiv metod
ett radioaktivt spårämne injiceras i blodet
avger positroner som kolliderar med elektroner
ger upphov till gammastrålar som färdas i motsatt riktning från varandra och registreras av detektorer i PET-kameran
man kan bestämma hur blodet fördelas i hjärnan under avbildningsperioden
man kan även mäta frisläppande och upptag av olika neurotransmittorer
när PET används i relation till kognitiva uppgifter, krävs de både en uppgift och en kontrolluppgift
kontrolluppgiften subtraheras från uppgiften (substraktionsanalys) → det vad man är intresserad av kvarstår
fördelar
mäter hjärnaktivering i alla hjärnområden med ungefär samma sensitivitet
mindre sensitivt (än fMRI) för huvudrörelser, vilket viktigt i experiment som kräver verbala svar av försökspersonerna
fMRI, functional Magnetic Resonance Imaging
analysering av PET och fMRI data
för att kompensera för eventuella huvudröreser görs en korrigering
varje individ anpassas till en mallhjärna (standardhjärna) för att möjliggöra jämförelser
varje enskilt element, voxel, i hjärnan utvärderas och sammanfattas i en "statistical parametric map" (SPM) med givet probabilitetsvärde för varje effekt
nuförtiden används fMRI oftare i stället för PET
väldigt ny metod
genom att påverka syremolekyler med ett kraftigt magnetfält, kan syreöverskott registreras med MRI kameran
signalen som mäts benämns Blood Oxygen Level Dependent signal (BOLD)
har visat sig kunna relateras till faktisk neuronal aktivitet
fördelar
god spatial och temporal upplösning
erbjuder även analys av aktiveringsars temporala variation på sekundnivå
tillgängligheten bra, billigare än PET
icke-invasiv
nackdelar
bullrig
dyr metod (även om billigare än PET)
metoden känslig för artefakta (pga. huvudrörelser)
DTI, diffusion tensor imaging
en relativt ny MRI teknik
används för att avbilda hjärnans vita substans
tekniken bygger på att man kan mäta graden och riktningen av diffusionen av vattenmolekyler (som är associerat till axonal densitet, tjocklek, myelinisering)
kan påvisa axonalskador hos patienter efter skalltrauma trots att traditionell MRI varit normal
strukturell MRI
man kan även korrelera neuropsykologiska mått med hjärnvolym genom att analysera strukturell MRI med vissa metoder
t.ex. voxelbaserad morfometri
EEG, elektroencephalografi
äldre metod
används även i klinisk syfte t.ex. med epilepsi
hjärnans aktivitet skapar elektriska potentialer som kan registreras med elektroder
stimulusrelaterade potentialer (event-related potential, ERP)
MMN (mismatch negativity), N400
fördelar
billig metod
utomordentlig temporal resolution
icke-invasiv
nackdelar
dålig spatiell resolution (dvs. var någontng händer i hjärnan)
event-related desynchronization/synchronization, ERD/ERS
ERS = amplitudökning i hjärnans elektriska aktivitet i relation till en händelse
i ERD/ERS-tekniken filtreras stimulusrelaterade EEG-data till det frekvensband man är intresserad av
man kan undersöka procentuella förändringar i hjärnans elektriska bakgrundsaktivitet
ERD = amplitudminskning i hjärnans elektriska aktivitet i relation till en händelse
EEG indelas traditionellt i olika frekvensband
responserna inom de olika frekvenserna skiljer sig från varandra vid samma tidpunkt, vid stimulering
MEG, magnetoencephalografi
neuralt genererade magnetfält enligt samma princip som EEG-mätningar
fördelar
utomordentlig temporal resolution (lika bra som i EEG)
bättre spatiell resolution än i EEG (dock fokus på kortikala snarare än subkortikala hjärnområden)
nackdelar
dyrare än EEG
tillgängligheten sämre än EEG
TMS, Transcranial Magnetic Stimulation
magnetiska pulser riktas mot en given region
tillfällig inaktivering av regionen (dvs. simulering av hjärnskada)
effekt på kognitiv funktion
nackdel
kan riskera att utlösa epileptiska anfall