Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Grunder i talvetenskaper - Coggle Diagram
Grunder i talvetenskaper
kommunikation och interaktion
det finns olika sätt att kommunicera
verbal kommunikation
envägskommunikation
kommunikation mellan två personer A och B
allt utgår från A och stannar hos B
sändare (A) → budskap → mottagare (B)
t.ex. radionyheter, föreläsning (om föreläsaren bara pratar och studerande lyssnar)
tvåvägskommunikation
kommunikation mellan två personer A och B
både A och B är aktiva
både A och B har möjlighet att kontrollera i hur hög grad de förstår varandra
missförstånd kan klaras upp
falsk tvåvägskommunikation
falsk feedback
"Är det uppfattat!?"
"Har ni förstått?"
icke-verbal kommunikation
Vad är det?
klädsel
lukt
kroppsspråk (t.ex. teckenspråk, mimik)
röst och tal (hastighet, röstläge, satsmelodi → monoton/ livlig)
rummet
avstånd/ närhet
paralingvistiska aspekter
pauser i talet
taltempo
röststyrka
röstkvalitet
intonationsmönster/ prosodi
social interaktion, samspel och växelverkan → mycket att göra med pragmatiken
hur man riktar sin kommunikation (t.ex. kroppsposition)
hur man svarar på andras initiativ (t.ex. leende)
ögonkontakt och hur man följer blicken (t.ex. blickriktning)
delad uppmärksamhet
joint attention
förmågan att samordna sin uppmärksamhet med någon annans
många anser att utvecklingen av delad uppmärksamhet är första steget mot socialt samspel
hur man tolkar det mottagna budskapet
växelverkan/ interaktion och kunskaper i den är mycket viktiga verktyg för talterapeuter
talterapeuten arbetar med klintens...
växelverkans- och interaktionsförmåga
tal- och språkförmåga
i kommunikation finns det en sändare och mottagare som växlar roller hela tiden
tre skilda företeelser (=ilmiö):
språket → tanken om vad, formen varierar
talet → "uttalet" av språket, artikulation, dialekter
rösten → ljudsignalen som bär talet och språket
Varför kommunicerar vi?
för att uttrycka oss så att vi kan samarbeta
behöver social kontakter
uttrycka sina behov (för att överleva)
för att vi kan prata om framtid och säga det till andra
påverkan på kommunikationen → filter
källa-filter-teorin (Fant 1960)
försämring hos sändare: röst, dialekt, talflyt, taltempo
försämring av överföringen: buller, rumsakustik
försämring av mottagningen: hörsel, kognition, språk
grunden till kommunikativ förmåga
Hewitt (1981)
språket är en social överenskommelse → vissa ord betyder vissa saker
vi ser det som en självklarhet att vi har en gemensam kod med de människor som lever i samma samhäller som vi
barnet "socialiseras" i språkgemenskapen omkring sig (= kieliyhteisöön sosiaalistuminen)
theory of mind
utvecklas ungefär när barn är 5-6 år
Sally–Anne test
att förstå hur andra tänker → utan den blir männsikor obegripliga
autismspektret → nedsättning i varierande grav
pragmatisk förmåga
språkanvändning (produktion och perception) beroende på kontext
därtill att språk- och talförmåga är i fokus i talterapin har man börjat iaktta språket i användning
en pragmatisk synvinkel
talet iakttas som en aktion
hur personen använder talet och hur den bidrar i vardagens kommunikation
för en välfungerande kommunikation krävs...
sändare och mottagare
individen skall vara medveten om sig själv som individ
fysisk och kognitiv förmåga
att vissa grundsättningar hos individer är uppfyllda
kort- och långtidsminne (arbetsminne och episodiskt minne)
pragmatiska färdigheter att förstå om/hur ett budskap blir korrekt överfört
autism och kommunikation
de flesta personer med autism har svårigheter att kommunicera
ungefär hälften utvecklar inget tal alls eller bara enstaka ord och mycket enkelt tal
den svaga ordförståelsen och oförmågan att avläsa andra människors gester och ansiktsuttryck försvårar kontakten till andra människor
personer med autism behöver mycket stöd och olika hjälpmedel för att kunna kommunicera
talterapeut
Vad gör talterapeuten? Vilka diagnoser ingår i talterapeutens verksamhet?
munmotorik
röststörningar
ät- och sväljningsproblem (dysfagi)
läs- och skrivutveckling (dyslexi)
räknesvårigheter (dyskalkyli)
språkstörningar
neuropsykologiska funktionsnedsättningar, NPF (t.ex. ADHD, autism)
förvärvade språkstörning (afasi, dysfasi)
(hörselstörningar)
svårigheter i tal
svårigheter i kommunikation
arbete styrs av etiska principer och den lagstiftning som reglerar talterapeutens verksamhet
lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården → Valvira
rehabilitering
talterapi är en del av det medicinska rehabilitering
inom det arbetar flera yrkeskårer
kan anses ha inlett sin utveckling (till det som det motsvarar idag) sedan slutet av andra världskriget
behovet av olika rehabiliteringsformer var stort
statens roll i utveckling har varit viktigt
rehabilitering har uppstått i samband med utveklingen av välfärdssamhället
primära målet är människans kommunikationsförmåga
avsikten är att bota (=parantaa), lindra (=lievittää) och förebygga (=ehkäistä) kommunikationsstörningar och till dem hörande störningar i interaktion och utveckling
förbund
Puheterapeuttiliitto/ Finlands talterapeutförbund
skriver inte officiella diagnoser → läkare gör det
talterapeutisk bedömning
3) bedömning med test eller andra bedömningsmaterial
4) analys
2) observation
5) återgivning
1) anamnes (=esitiedot) med intervju
6) dokumentation
planering av talterapeutisk habilitering (för barn)
diskuteras med klienten och familjen
talterapins målsättningar → terapimål (och delmål)
talterapimängd (varierar beroende på ort, kö till talterapi etc.)
talterapins intensitet
var talterapin sker
andra stödåtgärder, behövs hjälpmedel eller annan terapi (t.ex. fysio- eller ergoterapi, samtal med psykolog)
handledning av föräldrar, daghemspersonal etc.
ofta väldigt mångprofessionella teamet
talterapeutens roll med NPF barn → Vilka uppgifter ska man (t.ex.) göra?
meningsrepetition
nonordsrepetition
uppgifter som prövar förmågan att böja verb
logopedi
läran om människans kommunikations-, språk-, tal-, röst- och sväljfunktioner, förekommande störningar och behandligen av dessa
teori – praktisk erfarenhet – behandling
studier i ämnet tar sin utgångspunkt i kommunikationsförmågans betydelse för människan perception, kognition, kommunikation och sociala samspel
beskriver och förklarar olika former av kommunikationssvårigheter och vilka konsekvenser de får för människans personlighet, hälsa och livskvalitet
består av...
humaniora: psykologi, fonetik, lingvistik, språk, flerspråkighet
naturvetenskaper: medicin, akustik, anatomi, fysiologi, neurologi, patologi
samhällsvetenskap
som vetenskaplig disciplin
logopedisk forskning har sin bas i flera fält
de humanistiska vetenskaper → lär oss om människan som tolkande, kommunicerande och skapande varelse
naturvetenskaperna → ger oss perspektiv på anpassningen till omgivningen och de begränsningar som nervsystem, fysiologi och sinnesorgan ger
interventionsforskning
metodforskning
"grundforskning"
tvärvetenskaplig
språkliga funtkioner
pragmatik: social grund för kommunikation
språkförståelse
semantik: innehåll, ordförråd
grammatik: ordning
uttal
språkstörning
terminologi
försenad tal- och språkutveckling
(dysfasi → gammal term)
specifik språkstörning (SLI)
Developmental Language Disorder (DLD)
utvecklingsrelaterad språkstörning
kehityksellinen kielihäiriö
prevalens (=sairastavuus) för språkstörning
5-8% av enspråkiga barn under skolålder
kring 1% har grav språkstörning i Finland under skolålder
2-3 gånger vanligare med språkstörning hos pojkar än flickor
specifik språkstörning (SLI)
vanligast när barn är två till tre år får diagnos
oproportionella svårigheter i språkutvecklingen i relation till andra aspekter av utveckling
annars normal utveckling
man kan märka det ganska tidig
t.ex. en baby under ett år som jollrar inte så mycket eller alls
t.ex. babyn tar inte så mycket kontakt
olikheter mellan verbal och nonverbal förmåga
barnet har svårigheter med att lära sig delar av språket och det är hens primära utvecklingssvårighet
barnet kan även ha problem med minnet, uppmärksamheten och exekutiva funktioner
barn med SLI uppvisar svaga resultat i språkliga test
karaktäristiska drag i språkstörning
mindre joller
sen debut av de första orden
vanligen barn säger sina första ord när hen är cirka ett år
långsam språkutveckling
svårförståelig, även för närstående
man borde förstå vad barnet säger när hen är 3-4 år gammal
språkförmågan kan vara bra och barnet kan vara pratsam men man förstår inte vad hen säger
ofta svårt att hitta ord
ofta nedsatt språkförståelse
svårt att förstå vad andra säger
svårt att uttrycka sig
begränsad språkanvändning
ta inte så mycket initiativ
språkligt kommunikativt passiv
barnen kan ha problem med ett eller flera områden
svårigheter med meningsuppbyggnaden
nedsatt språkförståelse
svårigheter med grammatiken
begränsat ordförråd
svårigheter med uttal av språkljud
två- och flerspråkighet
barnet skall ha en språkstörning i båda talade språken (både på sitt eget modersmål och den andra språken)
svårt vid undersökningen då samma ålderskriterier finns för enspråkiga och tvåspråkiga barn
flerspråkiga barn skickas ofta senare på utredning (vanligt efter 5 års ålder)
kulturella skillnader är stora, hur man ser på språkstörning
det är normalt att blanda språk för tvåspråkiga barn → inte en språkstörning
olika faktorer kan leda till språkstörning
biologiska och genetiska faktorer
manligt kön
famlijehistoria
kan vara genetisk
mellan 30-40% av barn med språkstörning har en nära anhörig, syskon eller föräldrar, som haft en språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter
omgivningens faktorer
socioekonomiskt utsatta
låg utbildningsnivå hos föräldrar
har inte så mycket stöd av föräldrar med språkligutveckling
försummelse (=laimilyönti) eller misshandel
riskfaktorer
tillväxthämning innan födsel
alkohol- och cigarettkonsumtion hos mamman under graviditeten
infektioner hos mamman under graviditeten
prematuritet
hörselproblem
en viktig grej att märka i talterapi är om barnet hör bra eller dålig
olika språkstörningar med olika svårigheter
expressiva svårigheter
problem med att uttrycka sig
impressiva svårigheter
problem med språkförståelse
sekundär språkstörning
språksvårigheter förekommer som en följs av andra besvär
t.ex. ADD/ADHD, hörselskada, utvecklingsstörning, autismspectrum, syndrom, sensoriska skador eller läpp-käk och gomspalt
de räknas inte till specifik språkstörning
När söka hjälp?
0 - 0,5 år
om barnet inte tittar på den som talar till det
problem med hörsel (eller syn)
autismspectrum
om barnet är mcyket tyst
om barnet har dålig kontroll av sug- och sväljmotoriken
problem med utvekling av munmotoriken
munmotoriken och sväljningen utvecklar samtidigt
0,5 - 1 år
om barnet jollrar lite eller inte alls
om barnet inte lyssnar på den som talar till det
1 - 2 år
om barnet huvudsakligen styrs av vad det ser och vad som händer omkring det och sällan lyssnar på vad man säger
om barnet inte visar intresse för ömsesidig (=vastavuoroinen) kontakt, lek eller kommunikation
2 - 3 år
om barnet inte alls spontant försöker härma (=jäljitellä) den vuxnes ord
om barnets ord är mycket svåra att förstå
om barnet mestadels kommunicerar genom att ta den vuxne i handen, visa eller peka i stället för att uttrycka sig med språk
om barnet verkar ha svårt att förstå vad du säger till det
4 - 6 år
om barnet inte tycker om att tala
om barnet ofta missförstår uppmaningar
om barnet har svårt att sätta ihop ord till meningar
om barnet har svårt att berätta eller att hänga med i en berättelse
om barnets ord är svåra att förstå
om man som förälder är orolig för sitt barns språkutveckling
bedömning
noggrann anamnes (=esitiedot)
viktigt med bakgrundsfaktorer och föräldrarnas uppfattning om svårigheterna
använd både föräldrar- och barnträdgårdslärarbedömning (eller lärarbedömning)
statistiskt baserade resultat från språktest
intervention
talterapi eller någon annan stöd för barn
fonologisk intervention (stavelser och enskilda ljud)
auditiv diskrimination t.ex. minimala par, fonologiska kontraster (rim)
grammatisk intervention
upprepning (imitation)
meningskomplettering (sätta in ett ord i ett sammanhang)
modellstrategi
lexikal intervention
utökning av barnets ordförråd
användning av hierarkier i talet (överordning, samordning, underordning)
ordens relation till varandra
semantiska ledtrådar ("det är en frukt")
fonologiska ledtrådar
pragmatisk intervention
turtagningsregler
regler för kommunikation (när och hur man kan tala)
rollspel
skapande av samtalssituationer
otroligt bra med intervention för yngre barn i grupp, lekfullt
man kan stöda språkutveckling med terapeut men barnet behöver också stöd i skolan
dyskalkyli
barnet kan ha svårigheter att lära sig nya ord
grader av språkstörning
lätt: fonologi
måttlig: fonologi, grammatik (böjer inte tempus, använder infinitiv)
grav och mycket grav: fonologi, grammatik, lexikon, språkförståelse, pragmatik
Hur påverkar språkstörning med senare livet?
lätt språkstörning (problem med ett område)
språket blir normalt innan skolålder
medelmåttig språkstörning (problem med två områden)
grav språkstörning (problem med fler områden)
trots att barnet gör framsteg och språkförmågan blir bättre återstår problem oftast fortfarande i skolålder (t.ex. dyslexi)
det kan hända att det påverkar inte alls
det kan hända att man inriktar i en mer praktisk utbildning än akademisk
kan påverka ganska lång tid
ICF
WHO
WHOs definiering för hälsa:
"ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning"
syftet med ICF/ ICF-CY
vetenskaplig grund
för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd
dess konsekvenser och bestömningsfaktorer
skapa ett gemensamt språk
förbättra kommunikation mellan olika användare
möjliggöra jämförelser av data
mellan länder
mellan olika delar av hälso- och sjukvård
skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem
används som komplemet till ICD-10
ICD-10 klassifikation
International Classification of Diseases
en klassifikation av diagnoser (tautiluokitus)
baserar sig på sjukdomar (medicinsk) och hälsorelaterade problem
det har utarbetat ett tillägg
International Classification of Functionality, Disability and Health
innehåller även tanken att det behövs vissa åtgärder (i samhället och omgivningen) för att möjliggöra aktivitet och delaktighet för en person trots hans/hennes funktionsnedsättning
den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
ett annat sätt att beskriva personens funktionsförmåga i samband med sjukdomar och funktionsnedsättningar och deras effekter på personens liv
komponenter i ICF
funktionstillstånd och funktionshinder
kroppsfunktioner
kroppsystemets fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner
kroppsstrukturer
anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter
aktivitet
en persons genomförande av en uppgift eller handling
delaktighet
en persons engagemang i en livssituation
kontekstuella faktorer
omgivningsfaktorer
positiva och negativa
utgör den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar
personliga faktorer
positiva och negativa
har en biopsykosocial inriktning
tar iakttagelse hela människan
en kombination av den medicinska och den sociala modellen
erbjuder en sammanhållen syn på hälsa ur ett biologiskt, ett individuellt och ett socialt perspektiv
hjälper oss att förstå de konsekvenser en sjukdom eller en funktionsnedsättning orsakar i personens liv
med hjälp av ICF klassifikation har vi en mer heltäckande bild av personens situation
kan användas som grund för planering av habilitering/ rehabilitering
målet är att klienten har så bra livskvalitet som möjligt
språk-, tal- och kommunikationsförmåga
tal eller ett meddelande utryckt med teckenspråk, symboler eller bilder
ett språkligt uttryck som man kan höra eller se
språkförmåga
kunskaper om språkets...
ord och deras betydelse (semantik)
ordens struktur (morfologi)
ljudsystem (fonologi)
språkets regler (syntax)
med hjälp av språket:
vi förstår andras tal
vi är i interaktion med varandra (ett socialt behov)
vi uttrycker oss meningsfullt
vi strukturerar och gestaltar (=hahmottaa) vår värld
det inre språket styr våra handlingar och aktioner
språket är ett verktyg för vårt tänkande
språkets komponenter
språkprocessering är mycket komplex
består av flera kognitiva funktioner och processer i hjärnan
kognitiv komponent
uppmärksamhet (attention)
varseblivning (perception)
minne
exekutiva funktioner (reglering av uppmärksamhet, arbetsminne, kognitiv flexibilitet, initiativrikedom, organisering, inhibition, planering, slutledning, självreglering)
språklig komponent
innehåll (semantik)
form och struktur (fonologi, morfologi, syntax)
pragmatik
hur språket används i olika situationer
koherens
kohesion
språket hänger nära samman med kognitiv funktion
kognitionen ger oss verktyg för tanken
därför är det vanligt att barn med ADHD/autism har nedsatt språklig förmåga
exekutiva funktioner (EF)
att planera, styra och kontrollera sitt beteende
tre huvudområden: inhibering, arbetsminne och kognitiv flexibilitet
anatomi
det finns vissa områden i hjärnbarken som har viktiga roller i språkfunktioner (talförståelse, talproduktion, läs- och skrivförmåga)
hjärnan fungerar som en helhet
en hel nervnätverk behövs för att behandla/ styra språkliga processer
viktiga är förbindelser mellan de olika områden i den vita substansen under hjärnbarken
ganska väldigt forskat
fysiologi: hur muskler, skelett, nerver samspelar → hur det fungerar
histologi: genetik, cellen
övergripande delar för att tala:
respiration
fonation
artikulation
hjärnans aktivitet
när man talar är över 100 olika muskler involverade
det är hjärnan som styr musklerna
känselsinne viktig för återkopplingen (information från känselsinnet tolkas in i hjärnan)
det är alltid flera muskler som samverkar även vid mycket små förändringar av t.ex. tonhöjd, röststyrka osv.
hörselsystemet
det perifera hörselsystemet:
ytteröra
mellanöra
inneröra
det centrala hörselsystemet:
nervbanor (hörselnerv) som leder signalen vidare
tinningloben i hjärnbarken
1 more item...
cochlea = snäckan
uppdelad i övre trappan (scala vestibuli) och nedre trappan (scala tympani) som är fyllda av vätska (perilymfa)
tredje rum i mitten heter snäckgången (ductus cochlearis) som är fylld med vätska (endolymfa)
på basilarmembranet sitter det Cortiska organet som har sinnesceller med sinneshår (hårceller)
Cortiska organet omvandlar basilarmembranets mekaniska rörelser till nervimpulser
afasi
aphasia
afasia
språklig-kognitiv störning
störning i processering av språklig information som uppstår efter att man har lärt sig språk
en förvärvad språkstörning till följd av en fokal hjärnskada
oftast orsakad av en stroke (hjärncirkulationsrubbningar som hjärnblödning eller blodpropp)
andra orsaker t.ex. traumatisk hjärnskada, tumör, infektioner
Hur yppar afasi sig?
störningar är mångformiga
olika typer och olika svårighetrsgrader av att förstå och använda språk i dess olika former (talat språk, skriftspråk och tecknat språk)
svårigheter att...
förstå andras tal
tala
läsa
skriva
svårighetsgrader är olika beroende på skadans lokalisation och storlek
försämrar personens funktionsförmåga avsevärt och hindrar aktivitet och delaktighet
att ta hand om sina egna ärende
att vara i interaktion med andra människor
att delta i det sociala livet
döljer personens förmågor och kompetens
"Svår afasi är som en mask."
att tala och att förstå vad de andra talar blir ett hårt arbete
olika klassificeringssystem
icke-flytande afasi/ Brocas afasi
svårighet att prata
kan förstå tal men mer komplexa satser kan vara svårt att förstå
flytande afasi/ Wernickes afasi
svårigheter att förstå tal och att man har afasi
kan prata bra (motorisk produktion) men koherens saknas och upprep samma ord
rehabilitering av en afasipatient är grupparbete
kommunikationspartner kan stöda kommunikation med att använda olika kommunikationsmetoder t.ex. att peka, ordlistor
afasi ≠ dementia
dysartri
talstörning som förorsakas av skadan i det centrala eller perifera nervsystemet som leder till störningar att kontrollera funktion av talmekanismens muskulatur
dysarthria
dysartria
funktionen i talmuskulaturen är störd därför att muskulaturen är förlamad eller svag eller att koordinering av rörelserna är fel
gäller talorgan och struphuvud
Hur yppar dysartri sig?
problem i röstanvändning
funktionsstörning i stämläppar och struphuvudets andra muskler
problem i talproduktion
funktionsstörning i läppar, tunga, mjuka gommen, annan muskulatur i munnen
OBS: inte svårigheter i att förstå tal
läs- och skrivförmåga fungerar om inte andra störningar
kombineras ofta med sväljningssvårigheter
olika typer av dysartrier
slapp dysartri (= veltto dysartria
ataktisk dysartri (= ataktinen dysartria)
spatisk dysartri (= spastinen dysartria)
svårighetsgraden varierar från lindrig till mycket svår
otydligt tal = dysartri
omöjligt att producera tal = anartri
dysartri hos vuxna hör oftast ihop med neurologiska sjukdomar eller funktionshinder som...
ALS (amyotrophic lateral sclerosis) t.ex. Stephen Hawking
Parkinsons sjukdom
MS (multiple sklerosis)
ataxisjukdomar
stroke
CP-skada
utvecklingsstörning
logopedisk behandling/ talterapi
röstterapi
AKK
sväljningsterapi om man har problem med sväljning
tydliggöra tal i mån av möjligheter
AKK
alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder
tekniska hjälpmedel för att skriva med
LightWriter (olika modeller, före dator)
datorer (olika sätt att använda tangentbord: hand, blick, speciella möss)
mobiltelefoner
tablet datorer
används om talet inte fungerar
olika metoder
bildkommunikation
symbolkommunikation
kommunikationshjälpmedel
tecken
dysfagi
sväljning
sker snabbt trots att den är mycket krävande funktion
cirka 25 muskler eller muskelgrupper är aktiva när man sväljer
centrala nervsystemet styr funktionen (sväljningscentret ligger i hjärnstammen)
sker i fyra faser:
1) oral preparationsfas
2) oral sväljningsfas (mun)
3) faryngeal sväljningsfas (svalg)
4) esofageal sväljningsfas (matstrupe)
det kan bli störningar i vilken fas som helst eller även i många faser
sväljningssvårighet
en neurologisk sjukdom kan vara en orsak till ett sväljningsproblem
stroke eller hjärnskada
ALS eller annan motorneuronsjukdom
MS eller Parkinsons sjukdom
myasthenia gravis eller vissa dystrofier (funktion i muskler försvinner)
Alzheimers sjukdom
andra neurologiska sjukdomar
(också efter kirurgiska ingrepp i munnen och halsen)
många patienter som har sväljningsproblem kommer inte på att de har det
bedömning
talterapeutens undersökning
känselsinnet i munnen och i svalget
reflexer (gomreflex, hostreflex)
Rör struphuvudet när man sväljer?
instrumentella undersökningar
fiberoptic endoscopic evaluation of swallowing (FEES)
videosluoroscopy
artikulation
artikulationssystemet
ansatsröret
organen ovanför glottis: munhålan, näshålan och svalget (de supraglottala kaviteterna)
artikulationen
justering av ansatsrörets form
artikulatorerna
tunga (lingua)
mjuka gommen (velum)
underkäke
läpparna (labia)
struphuvudet (larynx)
artikulationen är ett dynamiskt förlopp med snabba rörelser, förändringar
inte statiskt utan ett kontinuum
koartikulation
samtidigt bildning av två eller flera ljudsegment
t.ex. förberedande läpprundning i en sekvens av konsonant och en följande rundad vokal
artikulationssätt (konsonanter)
klusiler
luftströmmen spärras av helt under ett kort tag
spärren kan bildas med olika talorgan som då blir artikulationsstället
i svenskan: p, t, k (tonlösa) och b, d, g (tonande) samt retroflexa rd- och rt-ljuden
frikativor
platsen där ljudet uppstår är artikulationsstället
i svenskan: f, v, s, j, sje- ocj tj-ljuden
bildas genom att luftströmmen passerar en förträngning i munhålan eller svalget, vilket ger upphov till ett brusljud
vibranter
till vibranter hör r-ljuden (i Finland bildas r-ljudet med tungspetsen)
bildas genom att tungspetsen vibrerar mot tandvallen eller att tungroten vibrerar mot bakre delen av gommen
lateraler
ljudkällan ligger huvudsakligen i struphuvudet vilket medför att ljudet blir vokalliknande
till lateralerna hör l-ljuden (även rl-ljuden)
bildas då luftströmmen tvingas passera tungans långsidor
nasaler
nasalerna är: m, n, och ng-ljuden
all luft skall passera genom näsan
bildas som klusilerna b, d, g, men genom att gomseglet sänks kan luften passera ut genom näsan
vid alla andra än nasaler passerar luften genom munnen
artikulationsplatser
läppar (labium, labia)
bilabial
p, b, m
läppar, övre tänder (labium, dens)
labiodental
f, v
tänder (dens, dentes)
interdental
t, d, s, n, l
backsidan av tänderna
postdental
tandvallen (alveoli)
alveolar
rd-, rl-, rn-, rs-, rt-
hårda gommen (palatum durum)
palatal: j och tje-ljudet
prepalatal: sj-ljudet
mjuka gommen, gomseglet (velum)
velar
k, g, och [ŋ]
gomspene (uvula)
uvular
svalget (pharynx)
faryngal
röstspringan (glottis)
glottal
struphuvudet (larynx)
laryngal
h
struplock (epiglottis)
tungspets (apex)
apikal
finska s
främre delen av tungan (corona/ lamina)
svenska s
koronal/ laminal
tungrygg (dorsum)
dorsal
tungrot (radix)
radikal
tungans undre sida (sub lamina)
sublaminal
artikulationsstörningar
uttalsavvikelser
dysfonologi
svårigheter att producera enskilda fonem eller fonemsekvenser (avvikande och/eller omoget tal)
t.ex. r, s, k, l
t.ex. konsonantförbindelser
t.ex. vokaler
orsaker:
brister i oralmotoriken
brister i auditiva diskriminationen/ fonemperceptionen
spänd tungsena
talperception
ta emot akustiska paket
packa upp dessa paket och tolka
lyssnarens varseblivning, bearbetning och tolkning av fonetiska signaler
processen är högst komplicerad
många omvandlingar i talsignalen på väg från öronmusslan till hjärnbarken för att tolkas
slutprodukten beror på lyssnarens aktiva medverkan
multimodala talperception
sk. McGurk-effekt
en automatisk och djupgående perceptuell integrering av talets auditiva och visuella signaler
akustiken
akustiken i rummet påverkar vårt tal
buller/ oljud/ eko
osakar Lombard reflex
F0 (grundton i rösten) blir högre
höjning i röstvolym + modifiering av artikulationsrörelser
duration av vokaler blir längre
frekvensnivå av F1 och F2 blir högre
hjälp i buller:
läppavläsning
kontext
redundans (man vet mer än det finns, man behöver inte alla information i alla situationer)
visuella signaler som ackompanjerar talet
pragmatiken
två- och flerspråkiga personer
kan ha svårigheter att förstå tal i omgivningar som har dålig akustik på grund av att de har mindre redundans
flera faktorer påverkar:
hur mycket hen använder språken
i vilka kontexter hen använder de här språken
hur mycket har hen exponerats för de båda språken (hur pass bra hen kan båda språken)
i vilken ålder personen har lärt sig det andra språket
språkljudens akustik
tal och röst består av ljud
vi behöver förstå vad ljuden är och hur de uppstår i larynx och ansatsrör
för att förstå hörselmekanismen och hörselnedsättningar behöver vi kunskaper i ljud
ljudvågor i luften
en vågrörelse uppstår om man abrupt stör jämvikten
(vi kan tänka att luften som omger oss är ett elastiskt medium och består av ytterst små partiklar i relativ jämvikt)
t.ex. stämgaffeln
förorsakar en tryckvåg som sprider sig åt alla håll
trycket som orsakas, ökar och minskar → vi får en vågform
variationer i lufttrycket
tystnad = ett statiskt lufttryck, luftpartiklar står stilla
om någon kraft (impuls) verkar på luftpartiklarna förflyttar sig dessa ur sitt viloläge
uppkommer variationer i lufttrycket
tryckökning/ övertryck = förtätningarna av luftpartiklarna, de ligger närmare varandra
tryckminskning/ undertryck = förtunning av luftpartiklarna, de ligger längre borta från varandra
våglängd
hur långt en våg har hunnit innan den följs av nästa våg (upprepar sig själv)
avståndet mellan två successiva tryck (övertryck + undertryck), alltså från nollinjen till nollinjen
påverkar frekvens
frekvens
hur många vågor som hinner uppstå under en viss tid
beror på våglängd
svängningstal dvs. hur många svängningar ljudvågen gör per sekund
Hertz (Hz)
måttet för frekvens
perioder per sekund (p/s) eller cykler per sekund (c/s)
period/ cykel = varje upprepning
människan kan höra frekvenser mellan ca 16 Hz och 20 000 Hz
för att höra vanligt tal räcker det att man hör frekvensen 500-4000 Hz
fysikalisk definierad
tonhöjd
psykoakustisk relation
subjektivt uppfattad
större frekvenstal upplevs som högre tonhöjd
mindre frekvenstal upplevs som lägre tonhöjd
t.ex. 200 Hz låter högre än 100 Hz (dubbelt så högt)
amplitud
ljudvågornas storlek
graden av tryckökning och -minskning runt nollinjen
brukar anges som ljudtrycksnivå
mäts i decibel (dB)
en skala som är anpassad till hur vi subjektivt upplever ljudtrycksskillnader
logaritmiskt
t.ex. 3 dB innebär en fördubbling av styrkan → 50 dB + 50 dB = 53 dB
ljudstyrka
härleds ur svängningarnas amplitud (ljudtrycksnivå)
större amplitud innebär att ljudet upplevs starkare
minskad amplitud resulterar i ett svagare upplevt ljud
psykoakustiskt relation
subjektivt uppfattad
hörselskador
det finns olika typer av hörselskador
konduktiv hörselnedsättning
sensorineural hörselnedsättning
kombinerad hörselnedsättning
Hur söker man hörselskador?
audiogram
hörtröskeln (=kuulokynnys) är det svagaste ljudet (dB) man hör på given frekvens (höjden av ljud)
för vuxna personer är hörtröskeln mellan 0-20 dB normal
olika svårighetsgrader: normal hearing, mild hearing loss, moderate hearing loss, severe hearing loss, profound hearing loss
talbanan
visar hur (t.ex. de svenska) talljuden uppfattas på en meters avstånd när man talar med normal volym
habilitering/ rehabilitering
när det gäller barn, alltid familjefokuserad
hörcentral vid universitetssjukhus är ansvarg för den
audiolog, audinom, socialarbetare, talterapeut, psykolog, teknisk personal, rehabiliteringshandledare
hörselundersökning och andra undersökningar och hjälpmedel
(re)habiliteringsplan och uppfäljning av (re)habiliteringen
talterapin börjar ofta på hörcentral och fortsätter på hemort
talterapi
rehabiliteringshandledarens service
teckenspråksundervisning för anhöriga om barnets hörselskada är svår
daghemmets och skolans personal
teknisk personal
anpassningskurser
hörapparat
cochleaimplantat (CI)
implantat som opereras in i cochlean
electric
viktigt att få den så tidig som möjligt
fonetik
läran om hur fonem (språkljud) kommer till uttryck i det talade språket
naturvetenskapligt inriktade studier av talet
beskriver bl.a.
hur språkljud bildas → talproduktion
språkljudens fysikaliska egenskaper → akustisk fonetik
hur språkljud uppfattas och förstås → talperception
de psykologiska aspekterna på talet bildar en brygga mellan fonetik och fonologi
fonologi
humanvetenskaplig orienterad
rent lingvistisk analys av talets struktur
studier av...
talljudens språkliga funktion
regler enligt vilka ljuden används i de olika enskilda språken
har relevans för vår förståelse av hur språkbrukare planerar och uppfattar tal
fonem ≠ grafem
alla ljud har inte egna bokstäver
t.ex. tje- och sje-ljuden
flera ljud kan stavas med samma bokstav
t.ex. kål vs. kilo
ett och samma ljud kan stavas med olika bokstäver
t.ex. sjö vs. skjorta
ord som låter lika men som inte betyder samma sak brukar stavas olika
t.ex. verk vs. värk, gärna vs. hjärna
det är ofta viktigt att uttala fonemen rätt för att göra sig förstådd
prosodi
en del av fonologi
intonation och betoning
intonation → hur tonhöjd och tyngdpunkt används när man pratar (melodi, rytm, dynamik)
framhäver eller undanhåller innehåll
betoning och brist på betoning
det som skall framhävas får en starkare betoning än resten av satsen
variationer i tonläge eller talets rytm och melodi
skiljer sig mellan olika språk
fast betoning
innebär att betoningen alltid ligger på samma stavelse i ett ord
t.ex. finska (betoning på första stavelsen i ett ord)
rörlig betoning
platsen för betoning beror på faktorer som kan vara antingen lexikala (som i ryska) eller bestämd av stavelsens kvantitet (som i svenska)
accent
på ordnivå skiljer svenskan betydelsemässigt mellan akut accent och grav accent
det kallas tonal ordaccent och ger samma ord olika betydelse beroende på var accenten ligger
t.ex. tomten (tomt och tomte)
kvalitet (längd)
ger struktur åt det talade språket
diskursiv funktion
talaren signalerar om yttrandet är en fråga eller ett påstående
talaren visar sin inställning t.ex. glädje, ilska
redundans möjliggör att vi ändå förstår även om prosodiska egenskaper är inte tydliga
begrepp:
pragmatik = reglerna hur man samtalar
semantik = vad betyder orden?
syntax = hur man sätter ihop meningar
morfologi = hur man bygger upp orden
fonologi = hur ljuden låter, hur man symboliserar olika ljud
fonetik = talljuden
fonem = betydelseskiljande enhet i talet
allofon = fonem som låter olika men ändrar inte betydelsen i ordet
grafem = den minsta betydelseskiljande enhet i skrift
morfem = en del av ord
fonetisk transkription
används för att beskriva uttalet oberoende av språk
IPA-alfabetet
hörselförnimmelse
tryckvågor i omgivningen förnimmas som ljud
perception av ljud
tryckvågen får trumhinnan i örat att vibrera och människan registrerar det som ljud
ett ljud är en subjektiv hörselförnimmelse
röst
signalerar "jag"
hur det ser ut → anatomi
hur det funkar → fysiologi
hur man lever
hur man mår
kulturella faktorer
sociala faktorer
röstläge
från en frisk röst kan man gissa ganska tydligt bl.a. emotioner, kön och ålder
andningen
viktig för röstbildningen
en bra hållning hjälper
röststörningar
funktionella röststörningar
överbelastning
bristande röstteknik
psykogena röstproblem
organiska röststörning
förändring i larynx strukturer
rörligheten i slemhinnan eller muskle påverkad
neurologiska röststörningar
motorisk kontroll (öppen/sluten, instabil)
sensorisk kontroll (återkopplingen påverkad, sätter lätt i halsen t.ex.)
röstbehandling: lyssna efter...
röst
läge
styrka (intensitet)
kvalitet → koordination mellan andning och tal
artikulation
kongruens mellan röst och person
röstergonomi
läran om rösten i arbetet
faktorer som påverkar
röstbeteende
förebyggande åtgärder
screeningmetoder
instrumentella mätningar
röstkälla: glottis
pulser, vibrationer, luftflöde, slutning
ansatsrörets påverkan
vibrationer, formanter, resonans