Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Beslut - Coggle Diagram

- - - - o Bedömning – att tilldela sannolikheter till utfall
      - Beslut – att välja mellan alternativ, där sannolikheterna för möjliga utfall redan är givna
    - - ...har väldefinierade preferenser (vet vad hon föredrar) samt övertygelser och förväntningar är inte biased (gör korrekta sannolikhetsbedömningar)
      - ...fattar optimala beslut, baserade på dessa övertygelser och förväntningar. Detta förutsätter, i sin tur, obegränsade kognitiva resurser och viljestyrka, eftersom homo economicus alltid väljer vad som är bäst, inte vad som är frestande i stunden
      - Även om homo economicus kan agera altruistiskt, särskilt gentemot nära vänner och familj, är den primära motivationen egenintresse
  - - - Val mellan riskabla alternativ
        
        a) 80 procents chans att vinna 100 dollar och 20 procents chans att vinna 10 dollar
        
        b) Lika stora chanser att vinna 160 dollar eller ingenting
      - Val mellan riskabla och säkra alternativ
        
        A) 80 procents chans att vinna 100 dollar och 20 procents chans att vinna 10 dollar
        
        B) Få 80 dollar säkert i handen
    - - De flesta av våra val är mellan alternativ med olika möjliga utfall som varierar i sannolikhet
        
        Fynd mer generaliserbara än om besluten vore mer verklighetsnära och kontextrika
        
        Kritik: kan allt översättas i pengar?
        
        Kritik: kan sannolikheter alltid specificeras? (=risk) (ospecificerbara sannolikheter = osäkerhet)
  - - - Förklarar riskaversion med att vi inte maximerar monetärt värde – vi maximerar nytta (utility)
      - Pengar har avtagande marginalnytta: Varje ny adderad enhet för mindre nytta med sig än en tidigare adderad enhet
      - Motsvarighet inom psykofysik: ökning av t ex ljud eller ljus uppfattas mest vid låga kvantiteter (Fechners lag: sambandet mellan stimulus och upplevelse är logaritmiskt)
      - Bernoulli lade grunden för expected utility theory; von Neumann & Morgenstern (1944) och Savage (1954) formaliserade den
      - Savages variant benämns subjective expected utility theory, och inkluderar även hur förväntad nytta maximeras baserat på subjektiva (rationella) sannolikhetsbedömningar
  - - - Välj ut det viktigaste attributet och välj det alternativ som är bäst i den aspekten. Vid oavgjort, gå vidare till näst viktigaste attributet, osv.
      - I de flesta situationer är detta en bra strategi, enligt Gigerenzer. Snabbt och ger ofta bra utfall.
      - Icke-kompensatorisk
      - Informationsprocessande per attribut
      - Låg (eller varierande om många alternativ är lika bra) mängd kognitiv ansträngning
    - - Gigerenzer
      - Det alternativ du känner igen mes och/eller bäst väljs.
  - - - Vi klumpar ihop och kategoriserar.
    - - Enligt ekonomisk teori är pengar alltid pengar, det ska inte göra någon skillnad. Homo economicus hade räknat ut hur mycket pengar som finns att förvänta/spendera/konsumera och sprider ut över hela livstiden.
    - - Minimal account (narrow frame)
        
        Topical account (narrow frame)
        
        Comprehensive account (broad frame — the one used by homo economicus)
    - - Mentala bokföringstrix för att amximera positiva känslor och minimera negativa.
        
        två vinster → separera, bokför som två separata vinster.
        
        Två förluster → slå ihop, bokför som en enskild förlust.
        
        Stor förlust + liten vinst → separera (silver lining). Trots stor förlust finns det ändå något positivt.
        
        Stor vinst + liten förlust → slå ihop (cancellation). Den stora vinsten "äter upp" förlusten och nettovärdet är positivt.
  - - - Det rationella är att lägga ner och göra något nytt/börja om.
      - Vi vill inte avsluta detta, det innebär att stänga ett mentalt konto med förlust. Istället vill vi fullfölja och stänga det på ±0.
- - - - Dominance: Leta efter ett alternativ som är minst lika bra som de andra vad gäller de viktiga attributen, välj det. Eller, hitta alternativ som är sämre än de andra och förkasta.
      - Additive Linear (MAUT): Vikta attributen efter hur viktiga de är. Ta alternativen var för sig, värdera varje attribut, väg efter importans, och addera ihop resultaten. Hittar det bästa "all-round"-alternativet, men tar tid och kraft.
      - Additive Difference: Slutspelsträd: två alernativ ställs mot varandra. Vinnaren går vidare och får möta ett annat. Borde ge samma resultat som MAUT, men processen är en annan.
      - "Satisficing" (Conjunctive): "Good enough." De viktigaste attributen agerar bödel. Ofta första steget för att sålla bort de sämsta alternaitven. Vanlig strategi i val för konsumenter.
      - Disjunctive: Fastslå en accepterbar nivå för de viktiga attributen. Leta efter det första alternativet som är minst så bra som accepterbart på ett attribut.
      - Lexiographic: Välj ut det viktigaste attributet, välj sedan det bästa alternativet för valda attribut. Vid flera vinnare, välj det näst viktigaste attributet och välj bland vinnarna.
      - Elimination by Aspects: Välj ett attribut som står ut och sätt en acceptabel cutoff. Förkasta alla alternativ som inte möter nivån för valda attribut. Gör likadant med resterande attribut: det näst mest iögonfallande, sätt acceptabel nivå, osv. Ordningen på attributen ger troligtvis olika resultat.
      - Recognition Heuristic: Dåligt informerad, det alternativet som känns igen bäst/först väljs.
- - - - To maximize freedom — maximize choice.
      - More choice — more freedom.
      - More freedom — more welfare.
  - - - Regret and anticipated regret
      - Opportunity costs
      - Escalation of expectations
      - Self-blame
  - - - More choices causes maximization. With many choices, it is easy to imagin that any other choice would have been better. This causes regret, which subtracts satisfaction making you less satisfied with the choice you did, even if that was a good decision.
- - - - Val avser ett urval som görs bland två eller flera alternativ - till exempel om och vad du ska köpa i en klädaffär eller vilken av flera medicinska behandlingar du ska följa.
      - Bounded Rationality: Vi är begränsade av vår ofullständiga kunskap och begränsade datorkraft. Teorier om mänskligt resonemang som redogör för osäkerhet, brist på fullständig information om de tillgängliga valen och komplexiteten i det beslut som fattas.
      - Maximizing: Människor kan inte göra optimala val när de står inför mycket komplicerade beslut. Korrelerar positivt med att känna sig ångerfull och deprimerad, och att vara perfektionist. Negativ korrelation emd att känna sig glad, nöjd med livet och optimistisk, samt ha bra självkänsla.
      - Satisficing: Undersöka alternativ tills en praktisk (mest uppenbar, uppnåelig och rimlig) lösning med tillräcklig acceptansnivå hittas och stoppa sökningen där istället för att leta efter den bästa möjliga (optimala) lösningen.
      - Choice overload effect: Att erbjuda färre val ger ett bättre resultat. Effekten kommer sannolikt att hända när människor inte är så bekanta med de saker de väljer mellan.
        
        För många alternativ kan leda till maximizing: man kan känna sig pressad att ta all information i beaktande och titta på alla möjligheter, bara för att de finns där.
        
        Att begränsa antalet alternativ kan leda till bättre utfall, både från kundens och säljarens perspektiv.
  - - - Descriptive microeconomics: hur enskilda människor bestämmer vad de ska göra med sina pengar och varor. Varje enskilt ekonomiskt beslut kan ses som en valuppgift.
      - Expected value theory: det mest rationella valet att välja mellan alternativ är valet som kommer att maximera värdet på lång sikt.
      - Utility: användbarhet. Hur föredraget en person hittar ett resultat. Ett kontinuum mellan njutning (dvs. positiv nytta) och smärta (dvs. negativ nytta).
      - Generellt sett kan vi tänka på nyttan som hur önskvärt något är, bestämt subjektivt av en enda person eller en grupp
      - Expected utility Theory: Förväntad nyttighetsteori används som ett verktyg för att analysera situationer där individer måste fatta ett beslut utan att veta vilka resultat som kan bli resultatet av det beslutet, dvs. beslutsfattande under osäkerhet. Dessa individer väljer den åtgärd som kommer att resultera i den högsta förväntade nyttan, vilket är summan av produkterna med sannolikhet och nytta över alla möjliga resultat. Beslutet som fattas beror också på agentens riskaversion och andra agenters nytta.
      - One-reason decision-making: Ta attributet som betyder mest och basera hela beslutet på det attributet. Andra viktigaste attributet agerar tie-breaker.
      - Take the Best: Heuristiken bakom "one-reason decision-making"
      - Robust satisficing: Välj alternativet att du är den mest självsäkra kommer fortfarande att vara tillräckligt bra även om vissa saker råkar gå fel. Målet är att maximera detta förtroende för att vara tillräckligt bra, snarare än att maximera nyttan i sig.
      - MAUT och MCDM var i början något urskiljbara, men genom åren har skillnaderna blivit mindre markerade och de har nyligen hänvisats till utbytbart.
      - Fair Gamble: ett rättvist gamble är ett vars förväntade värde är noll. Lika stor chans att vinna 100kr som att förlora 100kr.
  - - - Principle of invariance: En kritisk del av en rationell valsteori, eftersom det sätt på vilket val presenteras eller inramas, inte spelar någon roll om de olika valen i huvudsak motsvarar samma sak.
      - Framing effects: Kan sägas inträffa när människor visar en systematisk preferens för ett val i en valuppgift, men när de medvetet funderar på de erbjudna valen anser de att dessa val är identiska.
      - Risk-averse: Riskaversion är ett begrepp inom nationalekonomi och psykologi som betecknar motvilja att ta risker. Det betyder att en riskavert person inte är villig att ta på sig risker utan kompensation i form av positivt förväntat värde
      - Risk-seeking: Förkastande av en säker sak till förmån för ett spel med lägre eller lika förväntat värde kallas risksökande beteende.
      - Procedure invariance: Procedurell invarians anger att preferenser framför framtidsutsikter (dvs. spel eller andra riskfyllda tillstånd som kan beskrivas som en sannolikhet p för att få resultat / utdelning x) är oberoende av metoden som används för att framkalla dem. Med andra ord kräver processuell invarians, en viktig pelare för rationellt val, att strategiskt likvärdiga metoder för framkallning ger upphov till samma preferensordning.
      - Reference Dependent: Referensberoende är en central princip i prospektteorin och beteendekonomi i allmänhet. Det hävdar att människor utvärderar resultat och uttrycker preferenser i förhållande till en befintlig referenspunkt eller status quo
      - Prospect theory: Prospektteori är en beteendemodell som visar hur människor väljer mellan alternativ som innebär risk och osäkerhet (t.ex.% sannolikhet för vinst eller förlust). Det visar att människor tänker i termer av förväntad nytta i förhållande till en referenspunkt (t.ex. aktuell rikedom) snarare än absoluta resultat.
      - Prospects: de olika spel mellan vilka människor valde när de genomför riskabelt beslutsfattande
      - Loss Aversion: Förlustaversion är tendensen att föredra att undvika förluster framför att förvärva motsvarande vinster. Vad som skiljer förlustaversion från riskaversion är att nyttan av en monetär utdelning beror på vad som tidigare upplevdes eller förväntades ske. Vissa studier har föreslagit att förluster är dubbelt så kraftiga, psykologiskt, som vinster.
      - Allais Paradox: beskriver det empiriskt påvisade faktum att individers beslut kan vara oförenliga med förväntad nyttighetsteori.
      - Edowment effect: upptäckten att människor är mer benägna att behålla ett objekt de äger än att förvärva samma objekt när de inte äger det. "Endowment Effect" kan definieras som "en tillämpning av prospektsteorin som antyder att förlustaversion i samband med ägande förklarar observerade utbytesasymmetrier."
      - Decision Weight (w): hur mycket inflytande varje resultat har på människors utvärderingar av ett visst perspektiv. Specifikt hur vi tenderar att underviktar allt annat.
      - Overall Value(V): hur mycket människor subjektivt värderar varje resultat av "the prospect"
  - - - Risk Perception: den subjektiva bedömningen som människor gör om egenskaperna och svårighetsgraden hos en risk.
      - Risk-benefit analyses: potentiella skador vägs mot potentiella fördelar för att avgöra om en viss åtgärd ska vidtas.
      - Unknown risks: risker som vi saknar vetskap om, exempelvis ny teknologi eller nya sjukdomar.
      - Known Risks: risker som vi har vetskap om, exempelvis flyga, röka eller köra bil.
      - Dread Risks: risker som väcker rädsla eller starka känslor, exempelviss terrorattentat.
      - Relative risk: from 1 in 7000 to 2 in 7000 — 100% higher risk. Relativa tal i procent.
      - Absolute risk: from 1 in 7000 to 2 in 7000 — 1 in 7000 higher risk. Absoluta tal.
      - Conditional probability: the probability of X given that Y has already occurred.
      - False positive: a test showing a positive result erroneously
      - Status quo bias: det rådande tillståndet utgör referenspunkten; varje förändring betraktas som vinst/förlust. Vi föredrar därför ofta status quo framför förändring (tex skattesystem, arbetsplatsreformer).
- - - - Commitment escalation: Eskalering av engagemang är ett mänskligt beteendemönster där en individ eller grupp som möter alltmer negativa resultat från ett beslut, handling eller investering ändå fortsätter beteendet istället för att ändra kurs. Individen eller gruppen upprätthåller beteenden som är irrationella, men i linje med tidigare beslut och handlingar.
      - Grupper är mindre benägna än individer att eskalera engagemang, men grupper som eskalerar gör det i större utsträckning.
      - Tendensen att eskalera engagemanget är mer uttalad när misslyckandet kan förklaras med ett avslappnat konto som inte är relaterat till individens ursprungliga beslut (t.ex. en förändring i ekonomin istället för dålig marknadsappell).
    - - Perceptual Biases
        
        Du kan ha en större tendens att lägga märke till positiv information än negativ, eller lägga märke till information som stöder ditt ursprungliga beslut snarare än information som strider mot den.
        
        Förklaras av tendensen att vi lättare lägger märke till konfirmerande än diskonfirmerande information.
        
        Vidare "skyddar" administratörer sina initiala beslut genom att aktivt söka upp information som stödjer besluten.
      - Impression Management
        
        Hantera intrycket av dig själv. Få dig att se bättre ut i andras ögon.
        
        Vi vill verka konsekventa och att hålla, eller öka, engagemang för ett beslut är ett tecken på konsekvens.
  - - - People have "mental accounts" to help keep track of a variety of financial activities. Interestingly, we apply different rules to different mental accounts.
  - - - Internal conflicts between what we want to do and what we think we should do: emotion vs. cognition.
      - Effect Heuristic: decision makers have an automatic affective, or emotional, reaction to most options. This reaction is in disagreement with the decision that an individual would make after thoughtful reasoning.
      - Multiple Selves
        
        Människor beter sig ofta som två individer. Till exempel: en som vill ha rena lungor och ett långt liv och en som älskar tobak; eller en som vill ha en mager kropp och en som vill ha mer efterrätt.
        
        Ett av de två "jag" är för beslut som ger omedelbar tillfredsställelse och de andra beslut som ger större framtida belöningar.
        
        Emotionellt (vill) överklagande är starkare när alternativ utvärderas en i taget, och det motiverade och reflekterande (bör) jaget är starkare när flera alternativ utvärderas samtidigt, och de kan jämföras och vägas mot varandra.
        
        När man överväger enstaka alternativ drivs beslutsfattarna av frågan "Vill jag ha det?" Här är känslomässiga och viscerala motiv starkare.
        
        När det ges möjlighet till en kortvarig belöning med en långsiktig kostnad (droger, hopparbete etc.), bedömer det "önskade" jaget det som tilltalande.
        
        "Ska" -själv fattar nyårslöften, "vill" -jag bryter dem.
      - The Impact of Temporal Differences
        
        Diskontering: val som innebär en avvägning mellan nuvarande och framtida förmåner bör diskontera framtiden till viss del. En burk läsk är mer värdefull mottagen ikväll än om tio år.
        
        En rationell beslutsfattare skulle använda exponentiell diskontering; diskontering varje tidsperiod med samma procentsats.
        
        Hyperbolisk rabatt: en läskburk är mer värdefull idag än imorgon, men skillnaden mellan att ta emot den på 365 eller 366 dagar är liten, trots att tidsskillnaden är densamma. Vi är partiska mot nutiden.
        
        När du beställer matvaror online, som ska tas emot inom några dagar, är "bör" jaget mer aktivt när leveranstiden går längre, vilket gör det mer troligt att du beställer "borde" artiklar, såsom grönsaker, och mindre benägna att beställa " vill ha "föremål, till exempel glass.
      - Reconciling Internal Conflicts
        
        Advice from economists:
        
        Nyckeln till att lösa interna konflikter är att skapa medel för att kontrollera de destruktiva impulserna för den kortsiktiga beslutsfattaren.
        
        "Bör" -jaget kunde söka efter sätt att bringa de två jagens intressen i linje. "Bör" -jaget kan också förutse situationer där passion tenderar att övervinna förnuftet och undvika dessa situationer.
        
        Advice from decision theorists:
        
        Raiffa: Fråga båda jagen för att ta reda på vilken som gör ett fel. Låt dem ifrågasätta varandra tills försoning inträffar.
        
        Det är viktigt att ge det "önskade" jaget en röst, eftersom de känslomässiga och viscerala behoven kan vara värdefulla: till exempel hunger och smärtsignaler.
- - - - Positiva resultat föredras mer när de är mentalt segregerade. Som framgår av utsiktersteorin, medför en stor vinst inte så mycket lycka jämfört med flera mindre vinster. Till exempel. flera kortare semestrar ger mer njutning än en längre, även om tidsperioden är densamma.
      - Detsamma, men vänt, gäller för negativa händelser. Integrerade (sammanlagda) negativa händelser är mindre obehagliga än var och en upplevt separat. Till exempel, alla utgifter som läggs till på en månatlig kreditkortsräkning inte så obehagliga, eftersom den konvexa formen av utsiktersteorin visar att negativa händelser är värst i början, att lägga till mer ovanpå ger inte proportionell obehag.
      - Regeln för hedonisk redigering gäller dock inte alltid. När det finns en möjlighet att segregera förluster föredrar folk att göra det. eller att till exempel behöva köpa en ny diskmaskin och betala extra skatt samma månad är mycket obehagligt. Att dela det på två månader anses vara mindre.
        
        Att separera stor förlust och liten förstärkning (silver lining) innebär att den lilla vinsten fortfarande ger lite nöje. Att kombinera dem skulle innebära en nettoeffekt av negativt nöje.
        
        Integrering av liten förlust med stor vinst (cancellation) skapar en nettoeffekt på cirka 0.