Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
IMMUNOLOGI (ANTIGENPRESENTATION:
Kroppen måste bestämma om antigen är…
IMMUNOLOGI
ANTIGENPRESENTATION:
- Kroppen måste bestämma om antigen är vårt eget eller främmande.
- När den dendritiska cellen kommer in i lymfkörteln med antigenet fungerar den som APC (antigenpresenterande cell) som visar upp antigenet för T-lymfocyt. DC lämnar antigen, T-lymfocyt mottar. Båda frisätter mängder cytokiner (proteiner, fäster sig till specifika receptorer och tillverkas enbart när det behövs).
- Om DC lyckas aktivera kan T-cellen välja olika vägar att gå.
a) Omformas till en cytoxisk Tc-cell. (mördar)
b) utvecklas till Th1-cell som aktiverar B-celler att producera antikroppar. (hjälper)
c) är antigenet ett allergen kan T-cellen aktivera B-cellen till att producera antikroppar mot allergenet. (allergi)
- Om T-cellen inte aktiveras av vad DC presenterat kommer man fortfarande vara immun mot detta antigen.
Beskriv vad antigenpresentation är.
Svar: Vår kropp måste bestämma om antigen är vårt eget eller främmande. En cell presenterar ett antigen för en annan cell, vilket kan leda till aktivering av den andra cellen.
Antigen är benämningen på alla molekyler/ substanser som ska aktivera kroppens specifika immunsystem.
LEUKOCYTER = vita blodkroppar.
- Tillverkas i röd benmärg.
- Stamceller delar sig och går olika vägar, blir olika vita blodkroppar.
- T-celler måste ha celler som presenterar ett antigen för dem, det gör tex dendritiska celler.
-
Normalflora:
Vi behöver en normalflora för att förhindra sjukdomsbakterier att sprida sig till fel ställe i kroppen, det fungerar som en form av skyddsbarriär. I den vävnad där en mikroorganism är "normal kolonisatör" är den gynnsam och här motverkar den att patogena mikroorganismer får fäste och kan infektera.
Bakterie & virus:
- En bakterie i gynnsam miljö, dvs lagom temperatur och fukt, börjar föröka sig genom delning. Cellmaterialet blir från en till två nya celler. Eftersom den kan dela sig så är det en levande organism.
- Virus kan till skillnad från bakterier inte föröka sig i levande vävnad. Virus består av genetisk arvsmassa, DNA och RNA, och ett skyddande proteinhölje som gör att viruset kan fastna på kroppens celler och tränga sig in i dem. Kroppen vill då tillverka nya virus.
- Antibiotika angriper cellväggen dvs biter på bakterier men inte virus. Virus brukar försvinna av sig själv.
- Infektion: En infektion uppstår när tex en bakterie eller virus tar sig in i kroppens skyddsbarriär och börjar föröka sig.
- Inflammation: För att försvara sig reagerar kroppen med en inflammation. Man blir röd (rodnad), varm, svullen och kan känna smärta. Alla inflammationer beror dock inte på en infektion utan kan även vara kroppsliga sårskador.
- Feber uppkommer vanligen efter aktivering av immunförsvaret. Det är symtom på att någonting är fel i kroppen. Får vi en infektion ökar de vita blodkropparna (kroppens försvarsceller). De frigör ämnen som påverkar kroppens termometer så den ställs in på högre än normalt --> feber. Oftast fryser man när termometern stiger. När febern går ner blir du svettig då kroppen gör sig av med överskottsvärme.
- Tentafråga: 10% ökning vid feber.
Autoimmun & allergi:
- Autoimmun innebär att kroppens immunförsvar och antikroppar angriper den egna vävnaden.
- Allergi innebär att man får en immunologisk reaktion mot ett allergen (oskyldigt allergen) som är icke infektiöst.
Vilka celler ingår i det specifika immunförsvaret?
Svar: T-hjälparceller, T-mördarceller och B-lymfocyter.
INFLAMMATIONSTECKEN:
- Alarmera och snabbt ansamla celler som behövs för att avgränsa en infektion.
- Begränsa spridning.
- Rodnad, svullen, smärta & värmeökning.
- Rodnad & värme --> orsakas av ökat blodflöde till det inflammerade området.
- Svullnad --> Blodkärlen vidgas och blir på så sätt mer genomsläppliga. Vätska transporteras från blodet till vävnaden runtomkring --> ödem (svullnad).
- Smärta --> Kemiska substanser från döda celler retar nerver som skickar smärtsignaler till hjärnan.
PASSIV & AKTIV IMMUNISERING:
- Man skaffar sig immunitet mot ett specifikt ämne, aktivt eller passivt.
- AKTIV = Vid vaccination tillförs kroppen en liten mängd av ett smittoämne att det inte orsakar sjukdom, men tillräckligt aktivt för att kroppen ska bilda antikroppar mot smittämnet.
- PASSIV = Ger ett kortvarigt skydd och stimulerar inte kroppens immunförsvar. Detta kan användas vid tex. nedsatt immunförsvar.
Cancerceller:
- Cancerceller är en okontrollerad celldelning. Cancer innebär malign tillväxt. De har förlorat kontrollen över sin tillväxt och celldelning. Celldelning ska ske när celler får en signal om delning inifrån/utifrån. Signalen kommer aktivera någon av cellens signalöverföringsproteiner som överförs till cellens DNA. Blir det fel i denna överföring i cellen kan det medföra tätare signaler till DNA om att starta celldelning. Celler börjar då dela sig snabbt och okontrollerat oavsett utrymme i vävnaden. De blir maligna och gynna cellers tillväxt och ökar sin metastaseringsförmåga. Eftersom cancercellerna tillhör våra egna celler så angriper inte vårt immunförsvar dessa, som om det vore bakterier utifrån.
HYGIENHYPOTES:
- Går ut på att mikroorganismer och andra smittoämnen bidrar till att stärka immunförsvaret. Risken ökar för allergier och autoimmuna sjukdomar hos personer som inte utsätts för smittoämnen.
SEPSIS & SIRS:
- Sepsis = mikroorganismer har fått fäste i blodbanan och orsakat en infektion. Allvarligt tillstånd som utan behandling har hög dödlighet.
- E.coli, s. epidermidis & s.pyogenes kan tex orsaka detta. Ofta förhöjda vita blodkroppar (tecken på att cellerna bekämpar bakterien). Hög puls och ökad andning.
- Septisk chock = allvarligt tillstånd som den sjuke kan komma in i om behandling dröjer.
- SIRS = immunförsvaret svarar med en systemisk inflammation
Infektion i blodbanan, förklara värdena:
- Systoliskt bt 87mmHg = Kärlen vidgas, större yta i kärlen --> blodet räcker ej till att försörja de centrala delar. Lågt bt vidgar kärl.
- Sat 89%, O2 = Kroppen försörjs ej tillräckligt med syre dvs svårigheter att andas, därav sänkt sat som kräver syrgas.
- AF 29/min = Högt pga pat strävar efter att försöka andas men vädrar ut koldioxid och därmed hyperventilerar, därav behövs O2.
- Feber = ökad ämnesomsättning i cellerna.
Protein behöver kroppen för nybildning av celler, sårläkning och antikroppsproduktion.
Infektion = celler är utspridda i blodet och lymfa och behövs till det skadade området.
- Neutrofila granulocyter = vanligaste leukocyten. Finns mycket av denna men dör snabbt när de gjort sitt jobb. Vandrar snabbt till det infekterade området, börjar fagocytera bakterierna. När fler behövs till hjälp kommer bla monocyter, men inte lika snabbt som neutrofilerna. När ett sår börjar "vara", är det döda neutrofiler som jobbat.
- Dendritiska celler (DC) = transporterar antigener till närmsta lymfkörtel där T-lymfocyter befinner sig.
- Monocyter = rörliga fagocyter av bakterier och cirkulerar i blodet. Vandrar från blod till lymfa ut till en infektion. Långsamma att ta sig till infektionsstället. Blir en makrofag när den kommer ut i vävnaden och aktiveras.
- Mastceller = vandrar via blodet till vävnader där de mognar. Dessa är alarmceller och deltar i akuta inflammationer tex allergiska reaktioner.
- Trombocyter = utlöser och deltar i koagulationsprocessen.
Immunologi = läran om kroppens försvarsmekanismer
- Immunis = oemottaglig, beskyddad.
Vad speglar CRP-värdet?
Svar: Även kallat "snabbsänka". Mäter våra röda blodkroppar (erytrocyter). Om en infektion spridit sig och börjat angripa vävnader så stiger värdet, eller vid höga inflammationer/sjukdomstillstånd.
Immunförsvaret i 3 nivåer:
- Yttre barriär. (ospecifikt)
- fysisk = huden, normalflora. Körtlar dämpar bakterietillväxt
- kemiska = slemhinnor, magsaft.
- Medfött immunförsvar. (ospecifikt. Utgörs av celler tex makrofager, neutrofiler som reagerar direkt mot alla typer. Dessa reagerar snabbt, saknar minne och förstärks inte med tiden.
- Förvärvat immunförsvar. (specifikt).
Utgörs av T- och B-lymfocyter men måste aktiveras innan de kan utöva sin effekt, som tar längre tid. Dessa har en immunologisk minneskapacitet som känner igen specifika antigener med hjälp av receptorer. När nya lymfocyter tillverkas kan samma receptorer produceras igen tack vare dess minne.
Vaccination - spruta in fienden, får man den riktiga fienden är b-lymfocyten beredd och kan agera. Edward Jenner uppfann första vaccinet.
Primärt immunförsvar: Bildas för första gången. Antikroppar som bildas snabbt och kan påvisas i blod är IgM och IgG. IgG syns när man tidigare haft samma infektion eller blivit vaccinerad mot det.
Sekundärt immunförsvar:
B-cellsaktivering leder till produktion av minnesceller. När antigen eller smittämne försvunnit kommer de flesta aktiva lymfocyter dö genom apoptos. Ett mindre antal lever dock vidare och omvandlas till minnesceller. Kommer samma antigentyp in i vävnaden igen kan minnescellerna känna igen och stimulera till fler B-celler producerar antikroppar mot antigenet. De blir kraftigare infektionsskydd.
Rimlig förklaring till pat AF på 24/min.
Svar: Vid sjunkande blodtryck så vidgar sig kärlen. Blodet räcker inte till för att försörja centrala delar på den större ytan. Detta leder till minskad syremättnad som gör det svårt att andas. Här strävar pat efter att försöka andas men vädrar ut koldioxid så han hyperventilerar.