Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
ONKOLOGI (Cancer mammae (Etiologi (Vanligaste cancerformen hos kvinnor i…
ONKOLOGI
Cancer mammae
Etiologi
- Vanligaste cancerformen hos kvinnor i västvärlden. vanligaste formen är duktalcancer
- Ärftliga orsaker främst (förstagradsanhöriga, mor och syster)
- Hormonella- och livsstilsfaktorer påverkar
- Riskfaktorer: tidig menarche, sen meopaus, mammografiskt täta bröst, p-piller, hormonsubstitution, fetma, alkohol.
- Minskar risk: tidigt barnafödande, flera fullgångna graviditeter och fysisk aktivitet.
Symtom
- Knuta i bröstet, vanligen i övre, yttre kvadraten (vanligaste symtomet)
- Indragningar av huden eller mamillen
- Smärta, bröstet har blivit större eller har ändrats i struktur eller att det känns tjockare.
- Blodig sekretion (som oftast tyder på intraduktalt papillom eller cancer)
- Lokalt avancerad tumörer och inflammatorisk bröstcancer kan ge rodnad och värmeökning.
Diagnostik
- I Sverige finns ett screeningprogram som kvinnor bjuds in till med 1,5-2års intervall från 40 års ålder.
- Palpation
- Bröstpunktion: ta vävnadsprov som undersöks för att fastställa diagnosen.
Trippeldiagnostik:
- Klinisk undersökning
- Mammografi och ultraljud
- Vävnadsprov - biopsi
Patofysiologi
- Bröstcancer kan utgå ifrån bröstkörtlarnas körtelrör (duktal typ) eller från körtellobuli (lobulär typ). Den duktala typen är vanligast.
- Cancer in situ: tumören växer helt lokalt inom körtelgången
- Invasiv cancer: tumören invaderar omgivande stödjevävnad och betecknas då som invasiv. I detta stadium kan tumören ge upphov till metastaser.
Behandling
- Kirurgisk partiell masektomi: angripen del av bröstet opereras bort. Denna metod kallas bröstbevarande kirurgi och används när tumörstorleken inte överstiger 3-4cm och när det inte finns tecken till tumörutbredning utöver en kvadrant av bröstet.
- Vid mer omfattande tumörväxt utförs masektomi då hela bröstet, inklusive all lymfkörtelvävnad i axillen tas bort.
- Postoperativ strålbehandling ges efter alla typer av bröstcancerkirurgi.
- Behandling med antihormoner och antikroppar.
Cancer pulm
Patofysiologi
Riskfaktorer
- Rökning är den dominerande orsaken till lungcancer. Passiv rökning har inte en obetydlig del i detta.
- Asbestexposition är en annan riskfaktor, även om expositionen skett för länge sedan.
- Radongas i bostäder ökar risken
Tumörtyper
- Skivepitelceller (enskiktat ytepitel som bekläder alla kroppshåligheter) är den vanligaste tumörtypen
- Adenokarcinom drabbar körtelvävnad
- Småcellig- och storcellig lungcancer är ovanligare typer
- Lungcancer metastaserar främst till lymfkörtlar, lever, skelett samt till den andra lungan. Vid småcellig lungcancer är metastasering till hjärnan vanlig
- Lungcancer delas in efter olikheter i tumörbiologiska egenskaper och spridningssätt:
- Icke-småcellig lungcancer (ca 80% av all lungcancer) är skivepitelceller, adenokarcinom, storcellig cancer
- Småcellig lungcancer (ca 20% av alla fall) är en mer avancerad lungcancerform
Symtom
- Hosta är ofta debutsymtom, hosta som ändrat karaktär eller svårighetsgrad hos en rökare bör ge misstankar
- Hemoptys (blodblandad hostning) kan uppträda och ska alltid ge tumörmisstanke
- Pip i bröstet vid inandning, striorös andning och recidiverande lunginfektioner
- Pleurit utvecklas om tumörväxt sker i lungands vägg och påverkar pleura viscerale. stora mängder pleuravätska bildas då, vilket kräver särskilda åtgärder
Diagnostik
- Konventionell lungröntgen och datortomografi är grunden för diagnostiken av lungcancer.
- Ibland utförs MRT och PET som bygger på att man använder en speciell glukosmolekyl som märks med en radioaktiv isotop.
- Endoskopiska undersökningar som ex, bronkoskopi, thorakoskopi, transthorakl finspetspunktion
Behandling
- Icke-småcellig lungcancer behandlas kirurgiskt genom resektion av den sjuka lungloben (lobektomi) eller av hela lungan (pulmektomi). Oftast kombineras kirurgi med radioterapi eller cytostatikaterapi
- Småcellig cancer opereras inte. Ofta är tillståndet avancerat redan vid diagnos. Cytostatika- o/e radioterapi ges som enda åtgärd
Tumörsjukdomar
Patofysiologi
- Om en frisk cell drabbas av mutation (förändring i arvsmassa) kan den reparera DNA-förändringen, men om detta inte lyckas kmr den genomgå apoptos och elimineras.
- Celler som drabbas av mutation men varken lyckats reparera eller genomgå apoptos kommer fortsättningsvis ha en förändrad arvsmassa.
- En förändrad arvsmassa kan vara orsak till cancerutveckling.
- Normal celldelning (MITOS) sker genom att cellens DNA aktiverar RAS. Om något av rasproteinerna förändras kan det medföra att cellerna ökar sin mitos-hastighet. Om de då växer till allt för snabbt utvecklas en tumör som både kan vara malign och benign.
Differentieringsgrad
- Väl differentierad: tumörcellerna är mogna och liknar cellerna i den vävnad de växer i.
Odifferentierad: tumörcellerna är omogna och skiljer sig starkt från cellerna i den vävnad de växer - växer ofta snabbare, dvs har högre mitosaktivitet.
Olika maligna tumörer
- Cancer (karcinom): Tumörer som utgår från epitelvävnad, tex. skivepitel, basalceller, öergångsepitel eller olika körtelepitel som ex adenokarcinom (bröstkärtlar, ovarier, prostata, testiklar)
- Sarkom: tumörer som utgår från stödjevävnad (bindväv, fettväv, muskler, benväv)
- Lymfom: tumörsjukdom som utgår från lymfatisk vävnad (lymfkörtlar och lymfkärl.
- Leukemi: tumörsjukdom som utgår från blodcellerna (kan även engagera röda blodkroppar)
- Gliom: tumörer som utgår från nervsystemets stödjevävnad.
Behandling:
CYTOSTATIKA
- Flera cytostatika hämmar nybildningen av DNA så att tumörcellernas celldelning och tillväxt bromsas
- Andra cytostatika hämmar tumörcellers metabolism så att cellernas proeinsyntes minskar.
- Vissa cytostatika hämmar tumörcellernas DNA-syntes genom att hämma uppbyggnaden av cellens skelett.
KIRURGI
STRÅLBEHANDLING (extern, intern, intertitiell)
MÅLSTYRD BEHANDLING (riktas mot specifika mekanismer i cancercellen ex, endokrin behandling)
Onkologins utmaningar
Något går fel:
- Cellen försöker reparera DNA-skadan
- Immunologiskt försvar: granulocyter (först), monocyter, makrofager, dendritiska celler, specifika immunförsvaret, T-LYMFOCYTER, osv.
-
Diagnostik
- Anamnes
- Lokalisation
- Provtagning (histologi, cytologi) Immunhistokemi: hitta markörer (antikroppar) för att härleda den histogenetiska grundursprunget - primär tumör el metastas
- Radiologi: röntgen (2D-bild), tomosyntes, CT (3D-bild), MR, ultraljud, PET/CT
- Fiberskopiska instrument - biopsier (kirurgi)
- Tumörutredning TNM vid diagnos