Självkostnadskalkylering DEL A

INTRO

Def: Beräkning av (själv-) kostnad per styck under en
viss period


Delas in i tre kalkyltyper:

Kalkyl- och bokföringsmässiga kostnader

Direkta och indirekta kostnader

Påläggskalkylering

Divisionskalkyl:
Självkostnadkr/st=TotalakostnaderförperiodenVerkligavolymen

Normalkalky:


Här elminierar man utnyttjningsgradens inverkan från ekvationen, d.v.s:


  • \[Utnyttjande grad= \frac{Normal Volym}{Verkliga volymen}\]


  • \[Självkostnad kr/st = \frac{Fasta kostnader}{Normal volym } + \frac{Rörlig kostnad X VerkligVolym}{Verklig Volym}\]



PROBLEM SOM KAN UPPSTÅ!


  • Normalkalkyl ger kalkylmässig undertäckning av kostnaderna när verklig
    volym < normal volym
  • kalkylmässig övertäckning av kostnaderna när verklig volym > normal
    volym.

Minimikalkyl:


Den här typen av kalkyl är mest intressant när rörlig kostnad inte är proportionell.


\[Rörlig kostnad kr/st = \frac{Rörliga kostnader}{Verkliga volymen}\]

Def: Den långsiktiga kostnaden per stryck för att företaget ska kunna leverera varan eller tjänsten.


Här ingår samtliga kostnader för varan eller tjänsten fram tills dess den är producerad, levererad och betald.

EX: vid köp av glasögon betalar man för

  • Bågar
  • Linser
  • Design
  • Lön till framställarna
  • Fika
  • Kompetensutveckling.

ALLT SOM HÄNDER PÅ FÖRETAGET som kostar pengar. Det är för att det är enda inkomstskällan för företaget, var annars får man fika pengar från

MOMS : Vi har inte med det i kursen industriell eknomi för att vi jobbar med företagsekonomi och inte konsumentekonomi! Företaget bortser ifrån den. Momsen går bara in och ut för företag, därför företagen redovisas priser exklusiv moms i reklam.

Periodkalkyl

SLUTSATS:


Vi kommer alltid att få olika svar mellan de olika kalkylmetoderna. Då måste man analysera vad som är mest korrekt och gå på logik.

SKILLNAD


  • Urval (vilka kostnader och intkter som ska ingå) = vilka kostnader och intäkter man väljer att ha med. I bokföring är det styrt av lagar i kalkylering är det fritt.
  • Periodisering (Hur utgifterna ska periodiseras) = I bokföring är det skatteverkets regler i kalkyl är det vi som väljer.
  • Värdering (hur värdet av resurser/prestationer ska beräknas) =Vi kan kalkylmässigt hitta på ett värde som fungerar bra.

Andra skillnad är resurkostnader skiljer sig också genom:


  • Kalkylmässig – nukostnad
  • Bokföringsmässig – enligt regler

KALKYL


Vid kalkylering bestämmer man vad som ska ingå i
kalkylmässiga kostnader

BOKFÖRINSMÄSSIGA


Bokföringsmässiga kostnader styrs till stor del av lag och
regler

DIREKTA

Direkta kostnader kan hänföras direkt till det
enskilda kalkylobjektet (t.ex. material och lön)


  • Kan vara rörliga eller fasta

INDIREKT

Indirekta kostnader (omkostnader) är gemensamma för flera kalkylobjekt i ett och samma kostnadsställe (t.ex. kostnader för inköp, arbetsledning, administration).
Det betyder att man köper material som används i flera olika grenar i företaget eller underleverantörer


-Kan vara rörliga eller fasta!

Vi måste tänka på alla de indirekta kostnader och hur de ska fördelas på produktens kostnadsområden

Beräkning av självkostnad för kalkylobjekt

Beräknas som kalkylobjektets direkta kostnader plus
dess ”rättvisa” andel av indirekta kostnader.


  • Rättvist andel innebär att om vi köper ett material genom indirekt kostnad så ska debiterering vara rättvis. D.v.s om IT använder datan 70 procent av tiden och Ledning 30 procent så ska kalkylen vara 70 respektive 30 i respektive avdelning

PROBLEM:


Konceptuellt problem: Hur fördela indirekta kostnader
från kostnadsställe till enskilt kalkylobjekt?

Detta är ett av två metoder för att enkelt beräkna de indirekta kostnaderna.

Beräknas fram genom:


\[Påläggssats= \frac{Totala Omkostnad}{TotalDirektKostnad}\]


I totala direkt kostnad inågr alltså kostnaden för alla produkter ( om det nu ingår flera! )
Detta är givetvis om man vill ha totala påläggssatsen.

DEF:
täckning för omkostnader åstadkoms via procentuella pålägg på de direkta kostnaderna

EXEMPEL:

  1. Beräkna påläggssatsen.
  2. Vad är det som ska fördelas och hur ska detta fördelas
  3. Beräkna självkostnaden genom att summera direkt och omkostnad
  4. Beräkna självkostnad per styck genom dividera självkostnad med antalet
    \[Påläggssats= \frac{117}{450 + 330} = 15\%\]

När vi tittar på material och hantering av material och får en självkostnad får vi ett mer rättvist resultat och värden.

Kalkyltrappan

Består av tre stycken kostnadskategorier. DET ÄR SUPER VIKTIGT ATT RADA ALLA KOSTNADER SOM TILLHÖR SAMMA KATEGORI PÅVARANDRA I EN KLUMP!!!!!! 🚩 ⭐

Tillverkningskostnad

Självkostnad

Försäljningspris

TIPS PÅ VAD SOM ÄR BRA ATT TA MED

Består av tre stycken kostnadskategorier. DET ÄR SUPER VIKTIGT ATT RADA ALLA KOSTNADER SOM TILLHÖR SAMMA KATEGORI PÅVARANDRA I EN KLUMP!!!!!! 🚩 ⭐

click to edit