Mental hälsa
Prevention/Promotion
Definition
Mångfacetterad
Finns ingen enkel definition/varierar mellan kultur
WHO:s definition: Mental hälsa innebär att man är medveten om sina förmågor, kan hantera påfrestningar samt engagerar sig i samhället.
Diagnostisering/Vårdsökning
Det går att mäta och bedöma mental hälsa.
Promotion
Behandling
Psykisk behandling
Positiv psykologi, Kognitiv beteendeterapi, psykolog, stödgrupper, terapi, rehabilitering, stöd av närstående. avslappningsövningar, mindfullness
Promotion bygger på socialt och ekonomiskt stöd och behövs för att komplettera preventionen av mentala ohälsa.
Prevention
POSITIVA SINNESTÄMNINGAR OTROLIGT VIKTIGA! t.ex. glädje. Främjar både den mentala och FYSISKA hälsan.
Optimism är viktigt, de lever längre än pessimister.
Exempel: Vagusnervens aktivitet ökar med positiva sinnestämningar.
Ökar hoppet för framtiden.
Positivt tänkande blir en allt större grej.
Mindfulness/yoga
Svåra levnadsförhållanden
Kan leda till sämre mental hälsa
Kan även göra människor starkare och bilda resiliens.
En person med god resiliensförmåga kan bevara sin behandlingsförmåga och försöka se det positiva i allting, trots motgångar.
Samhällets roll
Skolan, hemmet samt arbetsplatsen har störst betydelse vid mental hälsa.
Därmed är samhället otroligt viktigt.
I hemmet grundas vanor som följer med resten av livet, samt fungerar som en trygg plats.
Familjerelationer viktiga
En varm och accepterande atmosfär är viktigast.
En god skolmiljö främjar den mentala hälsan rejält.
Skolor vidtar åtgärder för att främja den mentala hälsan.
Mental hälsa främjas genom politiska beslut.
Exempel: Lagstiftning angående hälsovårdstjänster, lärmiljöer och sunda levnadsmiljöer.
Flera organisationer tar mental hälsa mycket seriöst och arbetar aktivt för att främja den mentala hälsan.
Olika kampanjer
tahdon-kampanjen
Statistik
Danmark är nöjdaste med sitt liv i världen (8.3). Fattiga afrikanska länder är mest missnöjda.
Politisk, ekologisk och ekonomisk balans är viktig.
Mänskliga rättigheterna, social rättvisa, trygghet, jämnställdhet stöder mental hälsa.
Flera deklarationer stöder mental hälsa. T.ex. Klimatavtalet eller Mänskliga Rättigheter - Deklarationen
SSS-metoden är ett verktyg för att bedöma subjektiv hälsa.
Lär dig kontrollera stress samt skydda dig från stress
Sköt om det fysiska aspektet, dvs. sömn, kost, träning.
Sök hjälp! Det är inte tabu.
Riskfaktorer
Stress
Depression
Självskadebeteende
Marginalisering
Ätstörningar
Droganvändning
Flera faktorer leder till stress.
Du upplever hög psykisk/fysisk belastning.
Individuellt.
Stressfaktorer: hemmet, fritid, skola, arbetsliv
Eustress/Distress
Eustress innebär god stress, medan distress innebär negativ stress.
Stress biologiska process
Stress kan leda till att vi tröstar oss själva med mat och dryck, vilket kan leda till problem.
Var medveten om vilka faktorer som ligger bakom den.
Ta hjälp, behöver inte vara psykolog.
Rutin
Sömn, kost, motion.
Avslappningsövningar/yoga.
Depression och deprimerad är inte samma sak.
Nedstämdhet då och då är vanligt, och kan t.o.m vara hälsosamt.
Depression är långvarig nedstämdhet, pessimism och melankoli.
Sjukdomen depression medför flera andra symptom än enbart nedstämdhet.
Flickor är oftare deprimerade.
Varken naturligt eller normalt, finns alltid en orsak till varför en person gör det.
Innebär att personer känner sig djupt utanför samhället.
Deprimerade, ensamma eller långtidsarbetslösa kan känna sig marginaliserade.
Drogmissbrukare och kriminella kan även känna sig marginaliserade.
Samhället försöker stöda familjer med problem för att motverka fenomenet.
Lagar stiftas som motverkar marginalisering, t.ex. ungdomsgarantin
Ökar bland tonåringar.
Exempel på självskadebeteende.
Kan leda till självmord.
Hänger ofta ihop med grupptryck och experimentlust.
Många underskattar farorna.
Ökar risken rejält för mental ohälsa, samt fysisk ohälsa.
Inte bara droger, utan även alkohol ökar risken för psykisk ohälsa.
Skolor kan påverka detta rejält genom att undervisa om riskerna, samt annan fakta om skadorna.
Promotion i detta fall: Sunda levnadsvanor, självrespekt, stark självkänsla.
Primär, sekundär och tertiär.
Då vanliga ätandet blir ett problem som hotar psykisk hälsa ligger man i riskzon för ätstörning.
Karakteriseras av att man försöker dämpa och glömma vardagliga problem genom mat.
Anorexi
Undviker att äta, går ner drastiskt i vikt. Motionerar mycket.
Bulimi
Hetstätning, förlorar kontrollen över sitt ätande, försöker sedan göra sig av med maten på olika sätt, t.ex. genom att spy.
Alla ätstörningar leder till psykiska och FYSISKA symptom: nedstämdhet, ångest, koncentrationssvårigheter, självhat, rädsla, irritation, benskörhet.
Kvinnor drabbas oftare än men.
BED (binge-eating-disorder)
Vanligaste är den vanligaste ätstörningen i Finland, skillnaden från bulimi: personen försöker inte göra sig av med maten.
Trygghet
Trygghet och våld
Kognitiv, emotionell, behavioristisk.
Vanligaste sjukdomarna
Ångeststörningar
Fobi
Psykos
Ätstörningar
Depression
Schizofreni
Bipolär sjukdom
Panikångest
OCD
PTSD
Fysisk behandling
Elchock (depression, psykos)
Utsättning för fobier vid fobisjukdomar.
Mediciner(antidepressanter, antipsykotika, hurmörstabiliserande, nootropika)
Självvård
sköta om sömn, kost, motion, rutiner
Social behandling
socialt umgänge/nätverk, betydelsefulla relationer,
Alternativ behandling
-örter, vitaminer, mineraler. Tex. gurkmeja, omega 3, D-vitamin etc.
- akupunktur, massage, aromaterapi, hypnos.
Frågeformulär som stöd för dx
Blodprov som stöd
Iakttagelser, samtal
Uppfyllande av diagnostiska kriterier (DSM)
Vårdsökning
pågående nedstämdhet under en längre period, nedsatt funktionsförmåga, tecken på mentala sjukdomar. Då det påverkar vardagen tillräckligt lönar det sig att söka hjälp. Sök hjälp i god tid.
Beroende
Genetik
Ostabil barndom.
Sömnbrist.
Fysiska sjukdomar.
5% av befolkningen drabbas av ångeststörningar.
Arbetsplatsen börjar ta det seriöst, dyrt för dem i längden, mental health ledigheter.
click to edit