Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Tenta Litteraturvetare (Vad ska vi läsa i klassrummet?
Utgå från…
Tenta Litteraturvetare
- Vad ska vi läsa i klassrummet?
Utgå från Raskens och I det här trädet Diskutera kanon och litteraturhistorieskrivning samt urval med hjälp av kurslitteraturenresonera för och
emot dessa texter som undervisningsobjekt
Brink
Kritik mot kanon: Hegemonis, elistisk, reducerande av genus klass och etnicitet.
Läsning ska bidra till språkutveckling, bildning, estetisk skolning, Karaktärsdaning som ideologi och produktion av samhälleliga kontexter.-> Kanon tillmäts varierande i betydelse
Öhman
Det är viktigt att lärare knyter an till elevers repetoar men kan det vidgade textbegreppet bidra till en flykt från litteraturläsningen?
Problem: Om skolan ersätter litteraturläsning med annat så stryker man det faktum att allt färre läser skönlitt.
Litteraturundervisningen ska lära eleverna att kliva in i en fiktiv värld så de lär sig att skilja mellan fiktiva och icke fiktiva texter från varandra. Visualisera och skapa bilder.
VTB är viktigt och värdefullt men får inte bli ett medel att fly undan från träningen att gå in i en fiktiv värld. Varför viktigt?
Det vidgade textbegreppet innebär att utöver dets krivna och talade även introducera bilder, tv medier och att eleverna ska kunna tolka och tillägna meningen i alla slags texter.
Petersson i Kåreland
Bokläsningen minskar och har fått en försvagad ställning. Skulle kunna bero på medier men Petersson pekar på att litteraturen fått en sämre ställning i hemmet och samhället. Samt skolans hantering av litteratur.
Anette Årheim i Kåreland
-
Viktigt att lärare inför varje bokval besvarat de didaktiska frågorna vad som ska läsas, varför det ska läsas och hur det ska presenteras och bearbetas.
-
-
Raskens
-
För: Hade kunnat användas som historisk källa för att få eleverna att leva sig in i en annan tid Mot: Tidskrävande, tror att många elever hade skippat läsningen.
I det här trädet
För: Ungdomlig = Ett sätt att möta elevernas repertoar utan att ta till med det vidgade textbegreppet Mot: Känsligt ämne som kan beröra en del elever som lever under vissa omständigheter som tas upp i boken - kan leda till att det är svårt att diskutera i grupper.
- Hur ska vi läsa och arbeta med skönlitteratur i klassrummet?
Vilka olika perspektiv på detta
finns? Utgå exempelvis från Årheims, Thorsons och Öhmans diskussioner Resonera kring
läsande och boksamtal.
Brink
Om Olga Dysthes beskrivning av modersmålsundervisning: Betonar läsning, talande och skrivande i samspel. Kommunikationsaktiviteter ska ske i meningsfulla sammanhang.
Öhman kap 6
Judith Langers teori om föreställningsvärldar. 1. Gå in i föreställningsvärlden. 2. Spekulera i världen med egna erfarenheter. 3. Träda ut ur världen och fråga sig vad man erfarit. Detta kräver att yttrandet är fullbordat. (KOPPLA TILL 2?)
Öhman kap 10
Litteraturundervisningen måste lära elever att kliva in i en fiktiv värld. Lära eleverna skilja från fiktiva och icke fiktiva texter.
-
Furhammar
Fyra kategorier av läsning: Opersonlig upplevelseläsning som nöje, tidsfördriv, underhållning. Personlig upplevelseläsning med inlevelse, idnetigikation, erfarenheter och insikt. jfr estetisk läsning. Opersonlig instrumentell läsning jfr efferent läsning. Nyttofunktion, läsning av fakta och kunskap. Men även skönlitteratur om det är av analytiskt syfte. Personlig instrumentell läsning med en nyttofunktion i ett terapeutiskt syfte. Exempelvis ens jälvbiografi om trauma som liknar något man själv upplevt.
Ofta sker en kombination av läsningarna. Indelningen kanske inte ens är viktig. Mer än för läraren, vid val av litterattur och vilka frågor som ska ställas till litteraturen.
Lagercranz
Jämför läsning av romaner med att äta en efterrätt. Att man läser Med läsning i skolsammanhang (och annars också) är det viktigt att reflektera över det lästa. Han jämför skönlitterär läsning och läsnig av faklitteratur och menar att skönlittläsning bör göras på samma sätt som facklitteratur: Eftertänksamt, långsamt med kritisk reflektion av författarens text. kap 4 (Någon annan författare sa också det om kritisk reflektion) Nussbaum i Årheim
Viktigt med erfarenhetsförankring i det skönlitterära för att eleverna ska kunna få en fördjupad kunskap och förståelse av det lästa. (Lager) Därför är det viktigt att ställa autentiska frågor som eleverna kan bygga sina svar på utifrån sina egna erfarenheter. kap 3 (Egen tanke)
Petersson
Det är viktigt att förklara kognitiva ocj emetionella värden av skönlitterär läsning. De samverkar i den centrala utvecklingen av personlighet och kulturell identitet.
Effekter av skönlitteratur: Språkutveckling, medinflytande o demokrati som stärker vilkor på arbetsmarknaden. Inlevelse i andra personers känslor vilket kan bidra till att motverka rasism. Detta kan kopplas till Lagercrantz och vikten av att läsa litteratur kritiskt och bearbeta den.
Årheim
Litteraturundervisningen är i farozonen. Ofta används den endast som en transport för att nå kursplanens mål. Sällan studeras litteraturen som en konstprudukt eller av kognitiva skäl.
Litteraturundervisningen bjuder på flera möjligheter för utveckling. Bland annat verkar den personlighetsutvecklande, både individuellt och kollektivt. Den Ger ett nyanserat förhållningssätt till andra kulturer och man tillåts reflektera över sin egen kultur. (har jag redan skrivit) Men litteraturen måste bearbetas ättt för maximal nivå.
-
Thorsson Del 1
Varför litterärt i skolan? Styrdokumenten: Utevckla fantasi och skaparlust och att rätta sin läsning efter text (kola upp) Litteraturen bidrar även till identitetsutveckling, den breddar eferarenheter av kulturella och etniska sammanhang.
Det är viktigt med dialog om det lästa. I dialogen uppstår mening. Att tala och lyssna i samspel med text. En dialogisk relation till texten genrererar mening ( istället för monolog, då kan texten blir auktoritär)
-
Läsning är en social och kulturell praktik. Att lära sig läsa idag handlar inte bara om att kunna uttala och förstå bokstavslängder. Det handlar om att förstå olika diskurser, att tala om läsning. Det är inte längre bara en färdighet utan en kulturell praktik.
Skillnad mellan efferent och estetisk äsning. Efferent fokuserar på objekt utanför texte eller på det soms ka hända efter transaktionen. Estetisk fokuserar på et objektet skapar. Elller på det som sker under transaktionen. JFR fakta och fiktion.
Kollektiv läsakt = Boksamtal. Meningsutbyten görs i samtal om text i skolsammanhang. Den kollektiva läsaktens interaktion med ens individuella upplevelse gör att den individuella läsakten övergår i konstruktion av mening.
Thorsson del 2
Att förstå litteratur förustätter tolkning. Att förstå inbegriper flera aspekter ex. språkliga, liyttterära, psykologiska, filosofiska, sociokulturella osv.
En text byuter identitet när den ingår i en läsprocess. Dexten deltar med sin dynamiska identitet i den meningskkapande läsakten.
Samtalsläsning: Via interaktion och samtal utvecklas och omprävas läsarens repetoar och läsaren blir medvetna om att det har betydelse för hur texten konstrueras och rekosntrueras. Insikten om arteakten påverkar elevers förhållningssätt till litterära texter och vidgar deras kunskaper om sig själva./ andra. Att litterära texter skapas hos varje individ och sedan utvecklas i samtal om texten !!!!!!!!
- Vad är skönlitteratur?
Diskutera med hjälp av kurslitteraturen begrepp som fiktion, genre
och kontext. Exemplifiera utifrån skönlitteratur som vi läst på kursen och/eller andra texter.
(1–2 sidor)