Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Uppgift 4 (Vilken kunskap har du sett i studien? (Fronesis (Aristoteles…

- - - - Angående konstruktivismen bygger jag mitt antagande på det faktum att eleverna tillsammans med läraren aktivt konstruerade de kunskaper som florerade i klassrummet. Främst kan lärarens kunskapssyn och syn på lärande kopplas till social konstruktivism, det vill säga att kommunikationen utgör länken mellan de lärande och dess omgivning. Kunskapen skapas genom aktivitet, i detta fall genom kommunikation vilket i sin tur leder att individerna och klassen gemensamt skapar sin egen kunskap genom mediering Hw. 74-76 (taget från uppg3.)
        
        Mediering LSB s. 298-299
      - Precis som Dewey förespråkade Piaget ett aktivt lärande. PPL s 70
        
        Socialkonstrutivister menar att individen inte isolerat lär sig utan att en lärandeprocess sker i en gemensam social aktivitet. PPL s.80
    - - Lärarens uppgift är att skapa uppgifter som stimulerar tänkandet. Läraren och den lärande ska tillsammans delta i en gemensam erfarenhet. PPL s. 89 Genom kommunikation så lär sig elever inte bara information utantill utan de lär sig även att använda kunskapen. PPL 90
    - - Hur barn skapar sin kunskap och sina begrepp om verkligheten utifrån sina egna erfarenheter Hw. s. 75
  - - - Motsats: Förmedlingspedagogik, vilken annars är vanlig i historieämnet. G. s. 27
      - Här förläggs tyngdpunkten vid elevens motivation och intresse, i syfte att kunna sätta igång processer av kunskap och lärande. Det subjektiva, i form av egen erfarenhet, tolkning och förståelse får här ett större utrymme. Även behovet av att se kunskapen i ett samman- hang betonas starkare. G. s. 28
    - - den pedagogik vi kallat progressivism ligger tonvikten oftast vid processen, sökandet efter kunskap och de läroprocesser som leder fram till kunskap premieras. Med ett tolkande synsätt på kunskap kan vi säga att fakta och färdig kunskap alltid tolkas utifrån det som redan är bekant och därför innehåller ett moment av process. G s. 44
  - - - Dewey varnar för "korvstoppningsmetoden" - jag tror han syftar på förmedlingspedagogiken. Att eleven själv måste tänka och resoner och alltså inte bara lära sig för skolans skull utan eleven ska se meningen med varför hen lär sig det hen gör i skolan. LSB 293
- - - - För det första är samspelet med andra människor avgö- rande för barns utveckling. Barn lever i en social och kulturell kontext och de tillägnar sig värden och normer genom de sociala erfarenheter de gör och de sociala interaktioner de har med andra. För det andra har barn en aktiv roll i sin egen socialisationsprocess. T s. 32
        
        De ses alltså inte som enbart passivt påverkade eller formade av sociala strukturer och processer
        
        Barnen skapar och deltar i sin egen unika kam- ratkultur genom att kreativt tillägna sig information från vuxenvärlden och forma den efter sina egna föreställningar och intressen. Genom sitt delta- gande är barnen med och upprätthåller och förändrar kulturen. Samtidigt är de genom sitt deltagande i samhället också begränsade av existerande sociala strukturer och av samhällelig social reproduktion. Det innebär att barnen och deras barndom påverkas av det samhälle och den kultur som de är medlem- mar i. Dessa är i sin tur formade och påverkade av historiska processer.
        T s. 20
        
        Barn tillägnar sig således värden och normer genom att socialt interagera med andra, genom att tillägna sig språket och genom de meningsbärande mentala konstruktioner som därigenom utvecklas. T. s 19
        
        Det är denna livslånga process, som tar sin början i den allra tidigaste barndomen, som kallas socialisation Den avser den process i vilken individen införlivar eller tillägnar sig gruppens och samhällets kunskaper, värden, nor- mer, regler, föreställningar och beteenden och som medför att han eller hon utvecklar sin personlighet och gör det möjligt att fungera som en medlem i gruppen och i samhället T. s 13
        
        Socialisationen slutförs aldrig och vardagslivets verklighet vidmakt- håller sig själv genom att konkretiseras i rutiner och genom att ständigt be- kräftas i individens interaktion med andra. T. S 14
        
        Denna process innebär att individen i sina handlingar indikerar till de andra deltagarna ett slags mening eller innebörd samt indikerar hur deltagarna ska handla, samti- digt som individen själv tolkar indikationer som de andra deltagarna med sina handlingar förmedlar. Detta inbegriper också att deltagarna först identifierar den sociala handling i vilken de är i färd med att engagera sig i. T s. 17
        
        Internalisering är här en central process som innebär att barnet under socialisationen tillägnar sig eller införlivar föreställningar, kunskaper, värderingar, normer och vanor som ingår i det sociala kunskaps- förråd som han eller hon kommer i kontakt med genom sina sociala interak- tioner med signifikanta andra och med andra individer som inte är lika betyd- elsefulla för honom eller henne. T. s 16
        
        Socialisation sker alltid inom ramen för en sociokulturell kontext och so- ciala strukturer. Sociala interaktioner, individers identiteter samt sociala strukturer hänger samman dialektiskt och de vidmakthåller, modifierar eller omformar varandra. T. s 16
  - - - Elever
        
        Norm för eleverna är att vara passiva i samtalet. De som pratar gör det av två anledningar, antingen för att skämta eller för att visa att en är påläst.
      - Klassrumsnorm
        
        I klassrummet finns en rad olika normer, ex. att det är pojkarna som tar absolut störst talutrymme även fast läraren tilllåter alla att prata. Den största normen är att inte ge någon respons alls på det läraren säger. Några "starka" tar plats och svarar alltid läraren. Resten är passiva.
      - Lärare
        
        Det känns som läraren ser det som en norm att elever vill prata. Men att läraren inte märker att så är inte fallet.
        
        Förmedlande norm
      - Förmedling av värden och normer sker via tal och "dolda regler" - Ex de starkaste individerna tar mer talutrymme. Antagligen är detta ett inpräntat beteede.
- - - - Motivation
        
        Genom exempel från elever verkliga liv. luckor som ska Bidra till att elever själva fyller i. Vad kunde läraren gjort bättre? (texten om motivation)
        
        Det framgår av sajterna att motivationsfaktorer kan vara lön, status, optionsrätter, medbestämmande, prestationsmätning, nyckeltal, ansvar, möjlighet till fortbildning, delaktighet, per- sonlig utveckling, möjlighet att avancera och intressanta upp- drag. A. s, 18 Det som får människan att vilja göra nnågot. s. 20
        
        Så finns det också de som knyter ihop dem med teorier om olika slags behov som människor antas ha. Behoven i sin tur ses antingen som universella och hierarkiska (alla har alla behov och grundläggande behov måste tillfredsställas före högre behov) eller så antar man att olika sorters behov är olika förde- lade bland befolkningen (t.ex. att somliga är prestationsinriktade och att andra har sociala behov). A s. 74
        
        Sociala - Han som skämtade. Prestation de som pratade för att visa att de kunde.
        
        BEHÖVS GRIT FÖR HENNES LEKTION
        
        Läraren ger inte så mycket beröm utan håller mest med när eleverna pratar. Så en medfödd motivation känns nödvändig för att eleverna ska kunna utvecklas. Under den andra delen av lektionen satt eleverna på läroplattformen och arbetade. Alla satt tysta och arbetade --> Grit i det momentet. Men i det muntliga var det tyvärr bara 4 som visade på Grit.
        
        Beröm behövs inte för de elever som har Grit. Utan de har en inre kämparglöd - Behöver inte betyda att de är bäst i klassen nutan för att de har just denna kämparglöd.
        
        EPA + no hands up--> MEtakognition och motivation
      - Syfte och mål
        
        Syfte: Öppna upp för elevers historiemedvetande när det gäller synen på terrordåd. Samt en "påminnelse om vikten av att vara källkritisk"
    - - 23 elever, homogen, olika klass och nationell bakgrund.
      - De som pratade var pojkar som av utseende att döma tillhörde högre klass/ svensson
        
        --> Socialiseras in i ett fack både i klassrummet och detta kan sedan följa med i senare arbetsliv om en lär sig att få ta skit eller inte prata dår det inte är dens "uppgift"
    - - Kunskapsinnehåll - Fronesis - Kunskap om samhälleliga händelser. Kopplar det historiskt genom att dra paralleller till tidigare terrordåd.
      - Lärares förhållningssätt - Öppen diskussion, allas röst blir hörd. Låter de som vill prata få prata och pekar aldrig ut någon till att prata. Kan ha med ämnet att göra, ibland gör hon på annat sätt men ofta ser lektionerna ut på detta sätt.
      - Elevsyn - Ser eleverna som informationssökande. Grundar undervisningen på elevernas erfarenheter och ställer utmanande frågor/ funderingar
      - Lärarens förhållningssätt till eleven som sa nedklankande ord till en annan elev och "skämtade" bort lärarens undervisning kan beskrivas som behavioristisk. Efetrsom leven lärde sig att hen inte skulle bli utskälld pga sitt beteende. Det beteendet förstärktes genom att läraren inte skällde ut eleven utan endas sa Mhm. aha eller rent av ignorerade. Detta blri en vana/ ovana som kan förknippas med behaviorismen. LSB 265