Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Kapitel 3 Mikrobiologi (Humanpatogena mikroorganismer (Bakterier…
Kapitel 3 Mikrobiologi
Humanpatogena mikroorganismer
Virus
Består endast av en DNA. eller en RNA- nukleinsyra
Adsorption, penetration
Virus angriper en cell
Viruset binds till ytmolekylerna, smälter samman med cellmembranet, penetrerar in i värdceller
Avklädning
Nya virusnukleinsyror och nya viruskapsider
Ihopsättning
Nya viruspartiklar
Sammanfogning i värdcellerns golgiapparat
Frisättning av nya virus
Nyproducerande viruspartiklar frisätts till värdcellen
Saknar cytoplasma, cellorganeller, cellmembran och cellvägg.
Uppbyggnad
Klassas inte som fullständig cell
Avsevärt mindre än bakterier
Animalvirus
Växtvirus
Insektsvirus
Svampvirus
Bakterievirus
humanvirus
Latent infektion
Virus finns kvar i värdcellen
Bli aktiverade på nytt
Skapa infektion på nytt
En person är bärare av virus i sina vävnader och känna sig frisk
Herpes
HIV
Persisterande infektion
Viruset lever vidare intracellulärt i värdcellen
Styr frisättning av nya virus
Hepatit B
Hepatit C
Hepatit D
Vissa herpesvirus
Adenovirus
Högvirluent
mag-tarminfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner
HIV
Bening och malign transformation orsakad av virus
Stimulera kroppsceller till delning
Malign
Virus förändrar värdcellen
Cellen förlorar sin normala tillväxtkontroll
De infekterade cellerna växer snabbt och okontrollerat
Hepatit B eller C.
Levercancer
Benign
Vårtvirusinfektion
Poxvirus
Stort och komplicerat virus
Smittkoppor
Papovirus
Vårtor och kondylom
RNA-virus
Picorvirus
Små virus, stor infektionsgrupp
Förkylningsvirus
Polio
Hepatit A och D
Reovirus
Tarminfektion, gastroenterit
Calicivirus
Vinterkräksjuka
Coronavirus
Svåra akuta nedre luftvägsinfektioner
Flavivirus
Fästingburna
Meningo-encefaliter, gula febern
Hepatit C och G
Bunyavirus
Myggor och sandflugor
Hemorragisk feber och nephropathia
Filovirus
Togavirus
Röda hund
Ortomyxovirus
Influensa
Paramyxovirus
Mässling
Rhabdovirus
Rabies
Prioner
Smittsamma proteinmolekyler utan arvsanlag eller andra cellstrukturer
Galna kosjukan
Bakterier
Prokaryota mikroparasiter
Dess cellorganeller är ribosomer som behövs för bakteriens proteinsynter
Cytoplasman är omgiven av ett cellmembran och hela bakterie cellen omsluts av en cellvägg
Specialiserade ytstrukturer
Kapsel, fimbrier eller flageller
Hit räknas även mykoplasma, rickettsier och klamydia
Små, ofullständigt byggda bakterier
OUTVECKLADE BAKTERIER
Bakteriens enda arvsanlag ären kromosom
Enkelsträngad DNA-molekyl
Bakteriens cytoplasma
Vatten, protein, fett och kolhydrater
Ribosomer
Syntetiserar det protein so är nödvändigt för bakteriens tillväxt och förökning
Bakteriens cellmembran
Fosfolipoder och proteiner
Grampositiva
Ett enkelt cellmembran
Ett tjockt och vattenlösligt skikt i
cellväggen
, benämns peptidoglykan
Vattenlöslig cellvägg
Kan identifieras av immunförsvarets celler och gör att det reagerar
Starkt blåfärgat, exempelvis efter avfärgning med alkohol
Grampositva Kocker:
Staphylococcus aureus
Koagulaspositiva stafylokocker
Gyllengula varets bakterie
Trivs i hud och slemhinnor
Blodbanan och benvävnad
Minst 50 % av alla friska individer är bärare av denna bakterie i näsöppningen
Inte del av normalfloran
Infektioner:
Abscesser i hud, slemhinnor och benvävnad
Matförgiftning
Enterotoxiner kan produceras om den tillväxer i mat
1-6 timmar efter matintaget
Orsakas av bakteriens direkta skadeeffekter i vävnaden och immunsystemets försvar mot de angripande bakterierna
Skadar vävnaden
Orsakar den sårinfektioner medför det försämrad sårläkning och infektionen sprids djupare i såret
S.Epidermidis
Hudens resistena bakterieflora
Koagulasnegativ
Infektioner i djupare vävnader eller blodbanan
Svag reaktion
Svag feber
Otydlig inflammation
Kan ha allvarlig infektion utan tydliga symtom
S. saprophyticus
Lågpatogen, lågvirulent och koagulasnegativ
Vanlig orsak till UVI
Streptococcus pyogenes
S.pneumonieae
#
Enterococcus faecalis
Munnen och tarmens normalflora
Lågvirulenta
2 more items...
Streptococcus fecalis
Orsakar halsfluss och halsböld
Scharlakansfeber
Rosfeber
Svinkoppor
Sepsis
Sårinfektioner
Erytrogena och pyrogena toxiner
Orsakar hudutslag
Smultronröd tunga
Feberreaktioner
Hjärtmuskelpåverkan
Kraftigt antigena=Kroppen bildar antikroppar mot dem
Exotoxiner
Hemolysin och streptolysin
exotoxiner
hemolys av röda blodkroppar och lite vita blodkroppar
Kraftligt antigena=Stimulerar immunsystemet
Den mest patogena och den vanligaste
Autoimmuna följdsjukdomar
Ökar bakteriens invasivitet och skyddar mot att bli uppäten
M-protein
Protein på bakteriens ya
Underlättar för bakterien att tränga sig djupare in i vävnader
Dämpar inflammationsreaktionen
Hyaluronidas
Enzym
1 more item...
Försämrad sårläkning
Hydrolas
Försvagar reaktionen från en inflammation
Streptokinas
Fibrinupplösande enzym
1 more item...
Antikroppsförmedlade komplikationer
Indirekta komplikationer
Enstaka fall av akut reumatisk feber
Stafylokocker (staphylococcus)
Faktultativt aneroba
Stor förmåga till anpassning
Låga krav på fukt och näring
Kan överleva i dammpartiklar
Relativt resistenta mot upphettning
Sjukhusmiljön är idealisk överlevnadsmiljö
Lever på människans vävnader
Kan finnas på hudfragment som virvlar omkring i luften vid exempel bäddning av patientsängar
Tål uttorkning en kortare tid
Många olika smittvägar
Vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta
Luftburen dammsmitta
MRSA och MRSE
Meticillinresistenta S.aureus och Epidermis
Resistenta mot antibiotika och penicillin
1 more item...
Streptokocker (streptococcus)
Faktulativt anaeroba, men i behov av visst syre
Behov av fukt och näringsrik miljö
Trivs bäst i kroppstemperatur
Smittvägar
Luftburen
Direkt kontaktsmitta
Indirekt kontaktsmitta
1 more item...
Livsmedel
Grupp B
Infektion i genitalia och livmoder
30% av gravida kvinnor är bärare
Barn vid förlossning kan drabbas av allvarlig sepsis med hög feber
Grupp D
Betahemolytiska
Tonsillit och hudinfektioner
Pneumoniae
Svalget
Fakultativt anaeroba
Spridda bland barn
Pneumokockpneumoni
Lunginflammationen
Vanlig dödsorsak hos äldre
Grampositiva stavar
Bacillus anthracis
Bacillus saprophyticus
Bacillus cereus
Speciell form av matförgiftning
Kinesrestaurangsjukan
Illamående och buksmärtor
2 more items...
Diarré som orsakar diarré och buksmärtor
1 more item...
Mjältbrand
Kutan antrax
Pulmonell antrax
Gastrointestinal antrax
Svåra att eliminera
Smittväg
Kontakt med sjuka djur
Ull, skinn, benmjöl från getter.
Till ett sår
Högpatogen
Corynebacterium diphteriae
Difteri
Svalg, trakea, bronker, ibland hud
Skadar luftvägsslemhinnan
Svullnar
Droppsmitt och direktkontakt
Lågvirulent
Känslig för penicillin
Listeria monocytogenes
Mycobacterium
Tuberculosis
#
Orsakas tuberkulos
Hög överlevnadsförmåga
Tål att bli fagocyterade av immunförsvarets celler
Droppsmitta
Bovis
Orsakar tuberkulos hos djur
Leprae
Spetälska
Sår eller nässekret
Lågvirulent
Aeroba
Låg smittsamhet
Clostridium
Strikt anaeroba
Clostridium tetani
Stelkramp
Sporer hamnar i sår=Sårinfektion=Stelkramp (tetanus)
Livshotande kramptillstånd
Lågvirulent
Överallt i naturen
Aktiva bakterier i tarmkanelen
Clostridium perfringens
Gasbrand och matförgiftning
Clostridium botulinum
Livsfarlig matförgiftning (botulism)
Från person till person via den fekalorala vägen
Clostridium difficile
Antibiotikaassocierad diarré
Gramnegativa
Dubbelt membran, med mellanliggande tunn cellvägg
Tunt lager peptidoglykan i
cellväggen
Ett yttremembran där det finns LPS (lipopolysackarid)
Kan orsaka feber och blodtrycksfall
Inte vattenlösliga,
Kan inte behålla den blåa färgen, de blir röda istället efter avfärgning
Gramnegativa kocker
Neisseria gonorrhoeae
N.meningtidis
Hjärnhinneinflammation
Droppsmitta
Snabbt insjuknande
Huvudvärk, feber, kräkningar, medvetandepåverkan och nackstyvhet
Blodet invaderar hjärnhinnorna
1 more item...
Förekommer endast hos människor
Människan=Smittresevoar
Smittväg=Direkt kontakt
1 more item...
Aeroba
Kräver fukt, näring och kroppstemperatur
Gonorré
Minskad känslighet mot antibiotika
Hög virulens
Risk att bli smittad av en person med gonorré=100%
Moraxella catarrhalis
Låg virulent diplokock
Ingår i svalgets normalflora
Övre luftvägsinfektioner
Bronkit med långdragen hosta
Lunginflammation
Droppsmitta
Gramnegativa stavar
Escherichia coli
Klebsiella pneumoniae
UVI och svår lunginflammation
Tarmen
Anaeroba
EHEC, EIEC, ETEC
Urinvägspatogen
Fakulativt anaeroba
Salmonella typhi
S.paratyphi
Tarmpatogen
Salmonella enterdis
Stora infektionsdoser för att infektionen ska uppstå
Diarréer
Shigella typhi
Tarmpatogen
Blodiga diarréer
Kan komma in i blodbanan
Shigella dysenteriae
Högvirulent
Cytotoxin, slemhinnan blir sårig och lättblödande
Blodblandade bakterier
Campylobacter jejuni
Infekterar tunntarm och tjocktarm
Akut infektion
Hög feber
Frekventa och blodiga diarréer
Hönsfåglar
Helicobacter pylori
Kronisk gastrit
Magsäcksinflammation
Under ventrikelslemhinnans slemskikt, hos infekterade personer
Skapar själv en miljö som skyddar mot sur saltsyra
Kan överleva att bli uppäten
Stå emot immunsystemet
Smittväg:
Trångbodda miljöer i den nära familjekretsen
Bacteroides fragilis
Låg virulent
Anaerob
Utgör 95% av tarmens normalflora
Efter OP kan den orsaka problem
Bukabscesser och sepsis
Orsaka infektion i tanrotsfickor
Yersinia enetrocolitica
Låg virulent
Fakultativ anaerob
Kan finnas i svinkött
Speciell form av enterit i den terminala delen av tunntarmen.
Yersinia pestis
Orsakade pest
Högvirulent
Vibrio cholerae
Kolera
Allvarligaste formen av diarré
Påverkar tarmens normala vätskerebsorption och saltsekretion
Haemphilus influenzae
Infektioner i övre luftvägarna
Ofta som en sekundärinfektion efter en virusinfektion, typ förkylning
Lunginflammation
Hjärnhinneinflammation
Lågvirulenta
Ingår i svalgets normalflora
Bordetella pertussis
Kikhosta
luftvägarnas slemhinna
Legionella pneumophila
Lågvirulent
Smittväg
Människans andningsvägar
Trivs i ljummet vatten
Duschar, vattenlås, varmvattenbredare, bubbelpooler osv.
Alla gramnegativa stavar kan producera LPS
Urinvägspatogena enterobakterier
UVI, Sårinfektion, sepsis
Sprids från en persons analöppning till uretraområdet
Proteus miribilis
UVI och sårinfektion
Sepsis, om bakterien når blodbanan
Pseudomonas aeruginosa
UVI och sårinfektion hos persoer med nedsatt infektionsförsvar och KAD
Tarmpatogena enterobakterier
Fekal-oral smittväg via vatten och födoämnen
Diarré
Begränsat och släpper igenom utvalda närningsämnen från omgivningen
Enzymer som sköter bakteriens cellandningen och energiutvinning
Bakteriens cellvägg
Avgörande för hur bakteriernas utseende och gramreaktion klassas
Viktigaste komponent är peptidoglykan
Protein och kolhydratkedjor i ett löst nätverk
Ger bakterien elasticitet och hållfasthet
Förstörs av exempelvis penicillin, bakterien blir skadad
Sporbildning
Sporbildning=Ökar bakteriens överlevnadsförmåga
Cytoplasma, cellmembran och cellvägg torkar ihop
Vattentätt och värmetåligt hårt skal bildas omkring bakteriens arvsanlag
Gör att bakterien kan överleva i eventuellt flera år
Gynnsam miljö, sår eller mat
Utvecklas till livsfarliga patogena bakterier
Växer till sig och kan orsaka infektion
Egenskaper som ökar bakteriens partogenitet
Virulens
Smittämnets förmåga att få fäste och föröka sig i vävnaderna.
Hög-,medel-eller lågvirulent
Högvirulent=Lättare att få fäste i vävnad
Lågviruelnt= behöver vara fler för att få fäste i vävnaderna
Infektionsdos
Mängden mikroorganismer som är aktuella i en smittsituation och som lyckas framkalla en infektion
Flageller
Utskott som bakterien kan förflytta sig med över en fuktig yta
Fimbrier
Hjälper bakterien att fästa mot en yta eller intill näraliggande bakterier och kan överföra gener till dem
Kapsel
Försvårar vita blodkroppar att förstöra bakterien.
Bakterier med kapslar=Mer virulenta
Enzymer
Kan bildas av bakterier i en infekterad vävnad
Toxiner
Kan bildas av olika bakterier
Dominerar sjukdomsförloppet starkare än själva bakterieskadan
Vissa är väldigt feberframkallade och frisätter cytokiner
Exotoxiner
Produceras främst av grampositiva bakteirer
Frisläpps från bakterierna
Lokal skada i infektionsområdet
Spridas i blodkärl, lymfkärl
Skadar då andra vävnader
Endotoxiner
Produceras av gramnegativa bakterier
Bundna till LPS
Frigörs när bakterien skadas och faller sönder
Morfologi, karaktärer utifrån bakteriernas cellväggs form
Kocker - kulformiga
Stavar - stavformiga och böjda stavar (vibrioner) bakterier
Spiroketer
Borrelia burgdorferi
B.recurrentis
B.garinii
B.afzelii
Vektorburen - fästingen
Treponema pallidum
Benämns syfilisspiroketen
Olika stadier efter ett bestämt mönster
Anmälningspliktig
Smittväg
Direktkontakt via infekterad slemhinna
Lågvirulenta
Hud, nervsystemet och leder
Känsliga för penicillin
Gruppering
Kocker som hänger samman i klasar efter oregelbunden delning i flera plan: Stafylokocker
Kocker som hänger samman i kedjor efter regebunden delning i ett plan: Streptokocker.
Kocker som hänger samman parvis: Diplokocker
Exempelvis stavar har inga tydliga grupperingar
Outvecklade former av bakterier
Chlamydia
Chlamydia trachomatis
CH.pneumonie
Luftvägsinfektioner
CH.psittaci
Svår lunginflammation
Sjuka burfåglar eller andra fågelarter
"papegojsjukan"
Den vanligaste
Kan endast växa i andra celler
Intim sexuell kontakt
Rickettsia
Rickettsii
Gramnegativa
Intracellulära parasiter
Måste leva och föröka sig i andra celler
Vektorsmitta
Loppor, klädlöss, fästingar
Mykoplasma
Mycoplasma pneumoniae
Minst i storlek och minst utvecklade
Saknar cellvägg=Kan inte gramfärgas
Protozoer
Eukaryota celler
Kan leva både intracellulärt och extracellulärt
Hanterar själv sin nutrion och förökning
Svampar
Eukaryota makroparasiter
Flercelliga
Cellkärnan innehåller en dubbelsträngad DNA-kromosom
Kärnmembran och cytoplasma med cellorganeller
Omsluts av en cellvägg
Mångsidig och kan leva fritt i olika miljöer och infektera och parasitera på människans vävnader.
Maskar och leddjur
Eukaryota makroparasiter med varierande storlek, allt från mm till flera dm
Cellkärna med kärnmembran
Ceras cytoplasma innehåller alla nödvändiga cellorganeller, de kan alltså leva extracellulärt, för att de kan hantera sin egen nutrion och förökning
BAKTERIERS FÖRÖKNING OCH ÖVERFÖRING
Genom delning
Gynnsam miljö med tillgång till näring och bli av med avfallsprodukter
Urin=Gynnsam miljö
Cellmateria som räcker till två nya celler.
Olika delningshastighet
Tuberkelbakterier
, långsam delningshastighet, delar sig max 1 gång /dag
Koliforma bakterier
, hög delningshastighet, ungefär var 20e minut
Dotterceller, identiska med modercellen
Mutationer=Avvikelse i arvsanlag=Bakteriens egenskaper förändras
Kan ske spontant
Yttre påverkan
Kan både vara av fördel och nackdel för bakterien
Ökad virulens eller resistent mot antibiotika eller kroppens infektionsförsvar
Kan uppkomma genom att bakterier överför delar av sina arvsanlag till varandra.
Konjugation
Två bakterier, som ligger nära varandra kan överföra DNA-bitar mellan varandra
Penicillinresistenta salmonellabakterier kan överföra sin resistens till tarmens kolibakterier
Transduktion
En bakterie använder sig av virus (som lever på bakteriena) för att överföra genetiskt material till en annan bakterie
Transformation
Bakterier tar upp fritt DNA-material från omgivningen
Förutsätter att den upptagande bakterien har genomsläpplig cellvägg
Människokroppen=Ett bra ställe för humanpatogena organismer att utvecklas och förökas i
Bra temperatur
Trivs i kroppstemperatur, 33-37 grader
I ca 70 grader dödar de flesta bakterier, pga att cytoplasmans äggvita koagulerar
Deras tillväxthastighet avtar i varmare eller kallare miljö än så
Fukt och näring
Alla organismer behöver vätska.
Bakteriecellen består till 75% av vatten och behöver samma slags näringsämnen som människan. Främst kolhydrater, men även lite fett och proteiner
Salthalt och pH-miljö
Behöver samma saltkoncentration som människans kroppsvätskor
De trivs bäst i neutral miljö
pH=7,2-7,6
Starkt sur och starkt alkalisk miljö avdödar organismer
Aerob eller anaerob metabolism
Syrebehovet är varierande hos bakterier
Aerob=Måste ha syre för sin egen energiutvinning
Anaerob=Kan inte utvinna energi i närvaro av syre, för då dör de
Anaeroba bakterier
Peptostreptococcus
Clostridium tetani
CI.perfringens
CI.difficile
CI.botulinum
Lactobacillus
Actinomyces isreali
Fakulativt anaeroba=Anpassningsbara bakterier, de kan både leva med och utan syre
Stafylokocker
Mörker och solljus
Patogena mikroorganismer föredrar mörker
Solens UV-strålar dödar bakterier