Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Kap 6, 7, 8 (Produktkalkylering kap 6 (Produktkalkyl (Olika kalkylobjekt…
Kap 6, 7, 8
Produktkalkylering
kap 6
Produktkalkyl
En sammanställning av
intäkter
och/eller kostnader
för ett visst
kalkylobjekt
i en viss
kalkylsituation
Olika kalkylobjekt som, produkt, kund, tjänst, order, ansvarsområde, butik, projekt, aktivitet,
dess situationer kan vara, prissätning, lönsamhetsberäkning, kostnadskontroll, val av försäljningssätt, val av leverantör, erbjuda själv eller köpa in, avveckla eller behålla kund, val av produktmix.
Produktkalkylering
Den
process
i vilken produktkalkyler tas fram
Olika situationer ställer olika krav på produktkalkylen
Rutinmässiga
kalkyler vs
icke-rutinmässiga
(special-) kalkyler
Det finns inga verkliga eller riktiga produktkostnader/-kalkyler
En produktkalkyl är en modell av verkligheten
Många omständigheter påverkar kalkylutformningen
Som relevanta ekonomiska aspekter, tillgång till kalkyldata, användarkrav, väsentliga ekonomiska aspekter, kostnader för att ta fram kalkylen, andra slag av underlag.
För- och efterkalkyler
Kostnader i produktkalkylering
skillnad på bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader, finns även liknelser
Urval
, vilka kostnader
Värdering
, dvs prisätts. centrala skillnaden är den mellan historiska anskaffningsvärden och nuanskaffningsvärden
Periodisering
, poster i tidimension, även ekonomisk livslängd, avskrivningar.
Produktkalkylsystem
regler och rutiner för framtagning av produkalkyler
Kapitalkostnader
(kalkylmässig avskrivning)
1. Hur ska kapitalet värderas?
Tillgångar värderas till anskaffningsvärde reducerat med avyttringsvärdet när prisförändringar (inflation)
inte
förekommer
Tillgångar värderas till nuanskaffningsvärde reducerat med avyttringsvärdet när prisförändringar förekommer
2. Avskrivningstid?
Ekonomisk livslängd
Fysisk livslängd
, den tid under vilken det rent fysiskt är möjligt att använda tillgångar
Teknisk livslängd
, kostnadssynpunkt är optimalt att använda tillgångar
Andra slag av livslängder
3. Hur ska de kalkylmässiga avskrivningarna fördelas över tiden?
Degressiv, progressiv, linjär (konstant) avskrivning?
drifts, reparations, och underhållskostnader för anläggningstillgångar
Kapitalkostnader
, kalkylmässigränta
1. På vilket kapital ska räntan beräknas?
Kalkylmässig ränta beräknas på de anläggnings- och omsättningstillgångar som
hör till verksamheten
Sysselsatt kapital = Eget kapital + Räntebärande skulder
2. Hur ska kapitalet värderas?
Vid prisförändring (skilj på
monetära och icke-monetära tillgångar
)
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Utan prisförändring
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
3. Vilken räntenivå ska användas?
Kostnaden för anskaffning av kapital
Den avkastning förtaget har haft för det använda kapitalet
Ett vägt genomsnitt av kostnaden för lånat kapital och eget kapital
Självkostnadskalkylering
kap 7
Utmärkande drag för självkostnadskalkylering:
Företagets samtliga kostnader tas med i kalkyleringen
Man ser det som att företagets output (kalkylobjekt) orsakar kostnaderna, och därför ska varje slag av output bära sin andel av kostnaderna (även om fördelningen ej kan ske på orsakslogisk grund)
Varje kalkylobjekt skall bära sin ”fulla” kostnad
Begreppet självkostnad
Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för
en vara
till dess den är fullgjord och betald
Självkostnaden utgör summan av samtliga kostnader för
en tjänst
till dess den är utförd och betald
Två huvud metoder för självkostnadskalkylering
Periodkalkylering
(processkalkylering)
Beräknas självkostnaden för en
viss tidsperiod
, t ex för ett år, halvår osv.
Lämpar sig då företag skapa endast en vara, eller tjänst av helt
likartat
eller någorlunda likartat slag.
Beräkning av självkostnad
Självkostnaden beräknas för en i
förväg
fastställd
tidsperiod
Kostnaden för perioden (t.ex. ett halvår eller ett år)
fördelas på verksamhetsvolymen.
Tre olika metoder:
Divisionsmetoden
Totalkostnad för en tidsperiod/ = Självkostnad per styck Verksamhetsvolym
Utmärkande drag
Samtliga kostnader fördelas direkt till kalkylobjektet
Ingen åtskillnad görs mellan rörliga och fasta kostnader
Olika
kostnadsställen
, som försäljning, administration osv.
Sysselsättningseffekten - nackdel
Divisionsmetoden beaktar inte sysselsättningsnivån
Företag har variationer i sysselsättningen mellan tidsperioder
Sysselsättningsskillnader påverkar storleken på självkostnaden
per enhet mellan tidsperioder
Normalmetoden
Rörliga kostnader/ + Fasta kostnader/ = Självkostnad per styck
Verklig volym ---------- Normal volym
Utmärkande drag för normalmetoden:
Fasta kostnader fördelas enligt
normal verksamhetsvolym
.
Vad avses med normal verksamhetsvolym? genomsnitt över flera tidsperioder.
Normalkalkylen eliminerar volymens inverkan på självkostnaden
Över och undertäckning av fasta kostnader --- verkliga fasta kostnader
Ekvivalentmetoden
Utmärkande drag för ekvivalentmetoden:
Divisions- och normalmetoden utgår ifrån att kalkylobjekten är lika
resurskrävande.
Hänsyn tas till skillnader i kalkylobjektens resurskrav
T.ex. materialförbrukning, arbetstid, försäljning o s v.
Ekvivalenttal
, Anger skillnader i resursförbrukningen mellan olika kalkylobjekt
Ekvivalentvolym:
Ekvivalenttalen multipliceras med volymen för respektive kalkylobjekt
Anger skillnader i de resurskrav som förekommer
Orderkalkylering
(kund- påläggskalkylering)
Utmärkande drag för orderkalkylering:
Lämplig då kalkylobjekten skiljer sig åt avseende resursförbrukning
Kalkylobjekten använder t.ex. olika slag av material, arbetsresurser och tillverkningsmetoder
Självkostnaden beräknas för kalkylobjekten oberoende av tidsaspekten (kan upprättas för vissa tidsperioder)
Kalkylobjekten kan vara en kundorder, ett projekt en produkt eller tillverkningsserie
Fastställande av självkostnad:
Självkostnaden vid orderkalkylering består av kalkylobjektets
direkta kostnader
plus
fördelade
omkostnader
Direkt kostnad
= Kostnader som är direkt hänförbara till ett kalkylobjekt
Omkostnader
= Kostnader som påförs till kalkylobjekt via fördelning
Kalkylobjekt och kalkylsituation bestämmer vilka kostnader som är direkta
Två olika metoder
Påläggsmetoden
Självkostnaden indelas i
direkta kostnader och fördelade omkostnader
Kan användas i olika verksamheter som, tillverkningsföretag, tjänsteföretag, handelsföretag.
se
kalkylmallar
från två branscher s 20 pp
Fördelning av omkostnader:
Kriterier
Orsak/verkan
Kostnadsorsakande
, delas in i rörliga och fasta
Propotionalitetsprincipen
2 more items...
Nytta
Tillämpas på fasta kostnader (kapacitetskostnader)
Kostnader för lokaler, inköp, gemensam utrustning o s v.
Bärkraft
Omkostnader fördelas med utgångspunkt hur stora andelar respektive kalkylobjekt kan bära
Kostnader för administration, företagsledning o s v
Omkostnadspålägg
Beräkning av omkostnadspålägg:
Omkostnader/fördelningsnyckel = pålägg
Fördelningsnycklar
Tid, mängd, värde.
Omkostnadspålägg kan bestämmas vid olika verksamhetsvolymer:
Budgeterad volym
Normal volym
Praktisk volym (Teoretisk kapacitet minus händelser så som underhåll av utrustning och sjukfrånvaro)
Faktisk volym
Exempel på omkostnadspålägg i tillverkande företag:
Material kostnader
Fördelningsnycklar som:
2 more items...
Tillverkningskostnader
Förelningsnycklar
3 more items...
ABC
Aktivitetsbaserad kalkylering
Bakgrund till ABC
Företag har utvecklat nya arbetssätt --> Ökad komplexitet. fler omkostnader (indirekt).
Komplexa verksamheter ställer större krav vid fördelning av omkostnader. I dessa företag är relationen mellan
kostnadsorsakande
och kalkylobjekt komplicerad
Tidigare kalkylmetoder
(påläggsmetoden)
ansågs inte vara anpassade till de nya arbetssätten
Omkostnadsfördelning ansågs vara för ”grov” i komplexa verksamheter
Vid fördelning av omkostnader i påläggsmetoden används volymrelaterade fördelningsnycklar, t ex direkt lön och direkt material
Finns flera versioner
Aktivitetsbaserad kalkylering (aktivitetshierarkimodellen)
Kategoriseras i hierarkier (tillverkande företag) Se pp s 40 för tjänste
Enhetsnivå, material bearbetning
Serie nivå, inköpr av material
Produkt nivå, utveckling, marknadsföring av produkt
Kundnivå, kundbsök
Företagsnivå. företagsledning
Från Aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering till Aktivitetshierarki
Ej kalkyl av självkostnadsslag - Alla kostnader ska ej fördelas ända
ned på enhetsnivå
En strävan med ABC-kalkylen är att skapa ett samband mellan
kalkylobjekt och kostnadsorsakande
Alla (om)kostnader ska inte fördelas
Kostnader ska endast fördelas till de aktiviteter som orsakar dem
Orsakslogisk fördelning av kostnader till kalkylobjekt
Tidsdriven ABC
• Fokus på tid som kostnadsdrivare
• Tidsekvationer
Upplevda effekter av tidsdriven ABC-kalkylering
• Antalet aktiviteter har kunnat reduceras
• Förenklade uppdateringar
• Minskad subjektivitet
Aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering
Kostnaderna indelas i direkta kostnader och omkostnader - Omkostnader fördelas i två
steg
Alla kostnader betraktas som rörliga på lång sikt
Ökad andel omkostnader – Fasta kostnader
Återblick;
Självkostnadskalkylering innebär att företags samtliga kostnader inkluderas i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå, t ex kostnaden för en varuenhet eller en
konsulttimme, även om det inte kan påvisas att kalkylobjekten orsakar kostnaderna.
Volym och icke-volymrelaterade fördelningsnycklar (kostnadsdrivare) används
Centrala begrepp:
Aktivitet
= En arbetsuppgift eller ett arbetsmoment
Kostnadsdrivare
= En länk mellan aktiviteter och kalkylobjekt, d v s en fördelningsnyckel. det som orsakar kostnaden
ex, timmar, antal kunder, maskin timmar, antal inköp osv, antal bord, gäster, notor, uppdrag
Tre slag av kostnadsdrivare: se
Transaktionsrelaterade
Tidsrelaterade
Itensitetsrelaterade
I ABCs fall ska omkostnader endast fördelas till kalkylobjekten i de fall då kostnaderna
orsakslogiskt kan knytas till kalkylobjekten
skillnad se pp s 35
Innebär mer omkostnadfördelning
ABC som en resursutnyttjandemodell (”Resource Usage Model”)
Aktivitetskostnader vid praktisk kostnadsdrivarvolym
--------------------------------------------------------------------- = Aktivitetssats
Praktisk kostnadsdrivarvolym
Tillgänglig aktivitetskapacitet = utnyttjad aktivitetskapacitet + outnyttjad aktivitetskapacitet.
Total aktivitetskostnad = kostnad för uttnytjad + kostnad för outnyttjad
Användningsområde
Information för att rikta uppmärksamhet (”attention-directing”) mot t ex
Problem, t ex olönsamma varor, tjänster och kunder
Möjligheter, t ex effektiviseringsinsatser och kostnadsreducering
Uppmärksamhetsinformationen kan ligga till grund för beslut om förändringar i t ex
• Prissättning
• Kunderbjudanden
• Kundmix och varu- och tjänstesortiment
• Verksamhetens utförande i termer av processer och aktiviteter
Fördelar och nackdelar
Fördel
• Medger många slag av analyser ur olika aspekter
• Begreppen knyter an till företags verksamhet
• Kartläggning och styrning av aktiviteter
• Hänsyn till att kostnader inte endast är relaterade till verksamhetsvolym
Nackdel
Svårt att identifiera och matcha aktiviteter och kostnadsdrivare
• Kostnadsfördelningen kan bli tidskrävande och kostsam
• Många aktiviteter och kostnadsdrivare
• Icke beslutsrelevant
Höga implementeringskostnader och långa implementeringstider
• Höga kostnader för underhåll och uppdatering
• Subjektiv bedömning av tidfördelning mellan aktiviteter
• Underskattning och exkluderande av outnyttjad arbetstid, vilket leder
till överskattade produktkostnader
• Hantering av stora datamängder
INFO ABC