Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Seminarieuppgifter (Seminarium 4. Samhällets skiktning Engdahl &…

- - - - s 207-219 (Malin)
        
        Facklig aktivitet - Om man vill fördela klasstillhörighet med en annan måttstock så kan man titta på facklig tillhörighet. LO+ TCO får då representera arbetarklassen med sina 51+33% av den offentliga sektorn, och de högre tjänstemännen representeras då av SACO-medlemmarna med sina 16 %.
      - Klassmedvetenhet (dvs. identifiera sig efter sin uppfattade klass) har koppling till politisk organisering/fackling aktivitet. Stort klassmedvetenhet- ofta stark arbetarrörelse/borgerlig rörelse. Dock ingen självklar koppling mellan klassmedvetenhet och klass som utvecklingen sedan 80-talet i väst visar. Ahrne menar att den ekonomiska krisen under 1990-talet orsakade tydligare skillnader i materiella tillgångar och således en återupptäckt av klasskillnader.
      - 240-246 Ellinor
        
        I början av 70-talet samarbete mellan den socialdemokratiska regeringen och fackliga organisationer som ledde till att lagar som förändrade arbetsrätten och gav större rättsligt skydd till arbetare.Ger löntagare rätt att förhandla om beslut som rör arbetsplatsen.
      - 276-304 Tove
        
        S278 anställda inom privata sektor som är högre tjänstemän är mindre sannolika att rösta vänset än högre tjänstemän inom statliga och komunella sektorn vilket kan kopplas till Wrights olika klasspositioner s234
        
        Invandrare som är med i facket har sämre position. När de ska ordna fester får de gärna ta med "exotisk mat och musik" men de vill sällan lyssna på deras faktiska problem.
        
        Kvinnor har svårare att vara aktiva inom facket.
      - Melker 220-228: äganderätt är koncentrerat i översta samhällskicktet, men blir allt mer beroende av statliga/lokala resurser. Tjänstesektorn har växt starkt i sverige de senaste åren, medans offentliga sektorn minskat något. Små IT-företag har växt under de senaste åren.
      - "Det är en avsevärd skillnad i valdeltagande beroende av bakgrund och klasstillhörighet. Bland personer utan gymnasieutbildning år 2002 74 % jämfört med 92 % får människor med lägst gymnasieutbildning. Reflektion: Människor med lågt inflytande på jobbet och låg status griper tillfället att utöva makt på samma villkor som "eliten"?
    - - s 207-219 (Malin)
        
        Offentlig sektor – Det är inte lika uttalade löneskillnader mellan klasser inom den offentliga sektorn som inom den privata, åtminstone inte sedan 70-talet. Till del på grund av att det inte finns samma ägarmakt, och att positionerna inte är lika långt ifrån varandra lönemässigt och arbetsmiljömässigt (se skillnaden barnskötare-förskolelärare). Högre tjänstemän inom offentlig sektor har ca 50 % högre lön än okvalificerade arbetare, jfr i privat sektor är skillnanden ca 75%. Detta beror dock på att den pffentliga sektorn har halkat efter lönemässigt. Generellt ligger deras löner ca 16% lägre.
        
        Profession - Definition enlig boken: Väl avgränsad yrkesgrupp med monopolställning på vissa arbetsuppgifter, där de också förväntas ge garanti/trygghet i arbetsuppgifter som innebär risk. Ex. Veterinär, Läkare, Psykolog, Arkitekt. Ev. Lärare (i boken, som är fr 2003, beskrivs att endast (eller en mycket stor del) av lärare i Sverige är behöriga, tror inte detta stämmer idag?). Legitimerad. "Semiprofessioner". Ev. Socialsekreterare, Sjuksköterska.
        De flesta proffesioner i Sverige finns inom offentlig sektor.
        Profession som Kulturkapital (Obs! Boudieu)
        I boken talar man om att profession tappar i status i takt med att andelen kvinnliga anställda ökar. (se 218-219 för utbroderingar kring hur kvinnor förstör för mäns status)
      - Större anställningstrygghet inom offentlig sektor. Lägger en kommunal verksamhet ner ska arbetsgivaren erbjuda en liknande tjänst. Privata aktörer som går i konkurs har självklart inte samma krav.
    - - 'strukturellt våld, att inte få jämlik tillgång till vård. Kopplat med klass, tillgång tid och fritid. Lönearbetaren säljer isn tid och sin "kraft. Gör att kunskapssamlandet om hälsa blir mer begränsad för arbetarklasser.
        
        Arbetarklass har mindre möjligheter att förverkliga sina drömmar
        
        Trasproletariatet. Människor som av olika anledningar är utanför arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösa har ett samhälleligt stigma, blir deppade och ännu mindre benägna till att få jobb. Låg konsumtion, får inga lån till bostad, lägre pension osv.
        
        Står ej i boken med borde göra det: Prekariatet människor med förhållningsvis usel anställningstrygghet. Timvikarier, projektanställda, bemanningsföretagspersonal osv. Stress, ekonomisk osäkerhet, problem med sjukersättning och kreditvärdighet.
      - s 207-219 (Malin)
        
        Hälsonivå – När man pratar om hälsofarliga arbeten, sett ur hur höga psykiska krav det ställer på den anställde, tittar man på hur mycket självbestämmande den anställde har och hur högt tempo/mycket stress som positionen för med sig. Här kan man se allt ifrån relativt passiva jobb med litet självbestämmande, till aktiva jobb med hög nivå av självbestämmande, samt olika kombinationer däremellan. Man finner att både de bästa och de sämsta jobben ur hälsosynpunkt finns bland de positioner med höga krav. De sämsta skulle då vara de högstressarbeten med litet självbestämmande. Det finns många arbeten inom vården represterade i denna gruppen. Där ser man en ökning i ohälsa/stress allteftersom kraven höjs (sämre personaltäthet) och beslutsutrymmet minskas (arbetsbördan är konstant/oförändrad). I vårdyrken ser man att ökningen av negativ stress har påverkat alla positioner (undersköterskor, sjuksköterskor och läkare), men ökningen är störst hos undersköterskor, mao de med minst beslutsutrymme. Jmfr man med liknande yrken inom privat sektor, ser man samma tendens, men i mycket lägre grad. Man ser dock inte samma tendenser inom tillverkningsindustrin. Detta kan visa på en viktig förklaring till de ökade långvarig-sjukskrivningstalen, och att detta varit till störst andel kvinnor (slutet av 90-tal-början 2000-tal).
        
        Levnadsnivå- Samtidigt verkar denna typen av yrke (vård) ge högre personlig tillfredställelse än exempelvis industriarbetaren upplever. Förmodligen pga av att det skänker en meningsfullhet att arbeta tätt med att hjlpa människor.
- - - - Alternativ formulering för fråga 2 (Melker): Jurgen Habermas anser att den kommunikativa rationaliteten kan hjälpa oss nå upplysningsprojektets ideal om ett samhälle med "myndiga samhällsmedborgare" som kan rationellt rättfärdiga och förverkliga jämlikhet och rättvisa. Hur ställer ni er till detta påståendet? Kan samtal med andra få oss att nå en gemensam förståelse över vad som verkligen är rätt och fel, eller är teorin för idealistisk? Är det självklart att utfallet från en kommunikativ rationalitetsbunden diskussion kommer leda till att båda parterna bekräftar exempelvis anti-rasistiska aktioner som något rationellt?
    - - Nu kanske detta är en otroligt dålig fråga för fråga 2. Men jag tänkte eftersom lärarna har pratat en del om att sociologi ska läras ut i gymnasiet. Så skulle frågan kunna vara
        "Hur kan det vara en fördel att lära ut handlingstypologi – kommunikativt, strategiskt och instrumentellt handlande i gymnasiet. Hur kan denna kunskap påverka individers liv positivt/negativt? Kommer detta potentiellt påverka samhället?"
        Detta kommer också kunna abstrakter vår egna nytta om hur denna kunskap kan evt. påverka vårt vardagsliv.
  - - - Hur skaffar man sig socialt kapital?
  - - - Våld skapar splittring, makt skapar närhet
      - Makt är då inte en individs ägodel, istället en grupptillhörighet med kommunikativ natur. En överenskommelse.
      - När våld används för att få andra att lyda, förstörs makten. Vanmakt, brist . Leder till våld.
    - - makt över resurser/beslut. Våld dominans absolut tvång
        
        staten reglerar kapitalet
        
        staten stifta lagar, styr militären
        
        Rysslands lagar kring hustrumisshandel
        
        Transpersoner som steriliserats vid transition
        
        kvtering
      - makt över processer/inflytande.
        
        BB-bilförlossing
        
        styra dagordningen. Vissa frågor premieras.
        
        Staten är ett verktyg som en kompromiss
      - makt över mening/språk. Ideologi/propaganda
        
        Media
        
        staten
        
        Soft power, genus. Normer kring utseende-barn. Lärare/andr föräldra/omvärld kontrollerar genom skam. Utsatthet.
      - Makt över subjektivitet. Mikromakt, självdisciplin. leda locka förföra underlätta försvåra el förbjuda handlingar. Befolkningskontroll, beteendestyrning
        
        staten
      - makt som kollektiv handlingsresurs. samförstånd. Arendt, Habermas
    - - !
      - .
      - ?
- - - - Nätverken och brotten
      - Nätverksteori i kampen mot epidemier
      - Detta är sidan som vi ska hämta artiklarna från http://www.iffs.se/publikationer/framtider
    - - Frågor
        
        Kan ni förutse något utifrån nätverksstrukturen?
        
        Vad kan detta säga oss som man inte kan med andra typer av metoder?
        
        Hur kan social nätverksanalys (SNA) hjälpa oss att förstå nätverket?
      - Länkarna i nätverken är interaktionerna där informationen utbyts.
      - Nätverkets antal länkar i förhållande till noder beskriver dess täthet.
        
        45 länkar/21 noder
      - Bystanders- människor som betraktar konflikten utifrån, den övergår inte och blir kollektiv.
        
        Denethor, Theoden, Gimli, Galadriel
      - De svaga bandens styrka -får ett arbete genom bekantas bekanta- svaga länkar
        
        Bilbo
        
        Elrond
        
        Galdalf
    - - Egocentriskt - När man HAR ett nätverk, där individens relation till andra är utgångspunkten. s153
      - Sociocentrisk - När man talar mer allmänt om nätverk som helhet. Vi ser inte någon speciell nod som centrum. s153
      - Strukturellt hål s158 - för lång beskrivning att sammanfatta här.
      - Nod - I sociala nätverk utgörs noder oftast av själva individen men det skulle också kunna vara familjer, organisationer etc. s151