SamhällsekonomiNationalekonomi
Man studerar "hushållningen med knappa resurser." ex) Ska vi sänka/höja skatterna?
Makroekonomi/perspektiv= Stort perspektiv
Mikroekonomi/perspektiv = Litet perspektiv
Pengar gör att allt är mycket effektivare. Är tjorvigare med byteshandel
Samhället är flexiblare
Man kan spara på ett helt annat sätt.
Man kan låna på ett annat sätt.
Världens ekonomi har digitaliseras
Produktionsfaktorer
Naturtillgångar
Arbetskraft
Realkapital (maskiner, byggnader, infrastruktur, skolor)
Finanskapital ex) budget
Självhushållning
Hushållen är både producent och konsument
Ekonomiska kretsloppet
Avtappning
Tar bort pengar ifrån det ekonomiska kretsloppet
Påfyllning
När man fyller på med pengar till det ekonomiska kretsloppet
Aktörernas Marknader
Varumarknader ex) bilmarknaden
Tjänstemarknader
Arbetsmarknader
Valutamarknader
Kapitalmarknader: Aktiemarknad (eget kapital), Kreditmarknad (lånat kapital)
Prisbildning
En process där priset bestäms utifrån utbud och efterfråga
Efterfråga
Behov
Pris
Inkomst
Kvalitet
Preferendser
Marknadsföring
Utbud
Försäljningspris
Kostnader
Skatt
Teknik
387x290)
Utbudsöverskott och eftefrågeöverskott
Utbudsöverskott
Företagen producerar mer än de säljer
Efterfrågeöverskott
Fler konsumenter som vill köpa, än varor som kan säljas
Konkurrens
Pris
Produkt
Plats
Påverkan (Service, reklam)
Marknadsmix - en kombination av de ovannämnda
Konkurrensformer
Monopol
Oligopol
Monopolisk konkurrens
Fri konkurrens
När det finns en säljare, alltid höga priser.
Fåtal säljare, men heterogena varor.
Flera säljare, med homogena varor.
Alla varor är likadana
Det finns inget monopol
Det finns inga externa effekter
Många säljare och köpare
Inga Stordriftsfördelar, inga kollektiva varor
Alla aktörer på marknaden har information
Inga transaktionskostnader existerar: Det ska vara lika billigt att köpa en tröja i ex) Kina som i Sverige
Marknaden tillåter fri in och utgång.
Inga karteller får exsiterar, att företag pratar ihop sig.
Stordriftsfördelar ex) bio, bensinbranch, livsmedelsbranch.
BNP och tillväxt
Bruttonationalprodukt
När man mäter BNP så mäter man varor + tjänster + export - import = BNP
BNP / Alla invånare i ett land = BNP capita
Bruttonationalinkomsten = BNI
BNP + utlands inkomster och utgifter = BNI
Användningsområde
Mäter tillväxten
Mäta välståndet i ett land
Används för att beräkna budgeten och framtida utgifter
Kritik
Mäter inte om produktionen förstör miljön eller inte
All produktion räknas inte in
Alla produkter behandlas lika
BNP säger bara hur stora resurser ett land har. Inte hur resurser fördelas bland befolkningen.
Alternativ BNP
Grön BNP = BNP + kostnader för miljön
HDI, Human development Index
GDI
Lycka?
Medellivslängd, läs och skrivkunnighet, BNP/capita.
Gender development Index
Genusperspektiv, Inkomst
Tillväxt
Högre matriell standard
Privat konsumtion
Offentlig konsumtion
Utrymme för investeringar
Förbättrade icke materiella villkor
Ökad livslängd
Folkhälsa
Social trygghet
Utrymme för kortare arbetstid
Tillväxt är ej liktydligt med välfärd men det finns samband.
Risker med tillväxt
Social utarmning
Miljöproblem
Ekonomernas motargument
Stress och hets
Nya folksjukdomar ex) fetma
Arbetslöshet? Tillväxt och teknologi = skapar jobb, maskiner har ersatt gamla jobb
De gamla jobben hade inte samma krav på utbildning, som leder till Matchningsproblem
Utbildning är viktigt!
Resursförbrukning
Utsläpp
Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb
Tillväxt ger resurer som kan användas för miljön
Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska jobb
Varför handlar länder med varandra
Naturtillgångar är ojämt fördelade
En del varor måste tillverkas i stor skala (den nationella marknaden räcker inte)
Vissa länder har vissa speciella tillverkningsfördelar ex) ung befolkning, japan är väldigt utbildade
Konsumenterna vill ha olika märken
Handla på lika villkor?
Alla länder deltar inte i samma omfattning elelr på lika villkor. De rika länderna gynnas mer av utrikeshandeln.
Sverige är oerhört beroende av utrikeshandeln.
Handelshinder
Om alla varor kunde transporteras och säljas fritt utan hinder vid gränserna, frihandel, skulle vi få lägre priser och mer varor att välja på.
Vissa länder är dock av olika skäl emot.
Tull
Gynnar egna företag för att skydda industier, uppfostringstullar
Ge statskassan extra inkomst - finanstullar
Slå vakt om en viss produktion för att klara ev avspärrningar vid ex krig. beredskapstullar
Visa missnöje med ett lands politik
Inflation
Vad är inflation?
Pengar förlorar i värde = mindre köpkraft
Är en ökning av den allmänna prisnivån
Riksbanken och regeringens mål är att inflationen ska ligga under 2%
Nominell ökning . Inflation + realökning
Hur mäts inflationen?
Konsumentprisindex, KPI
Detta mått beräknas och publiceras barje månad av SCB
SCB köper en korv av varor och tjänser varje månad, genom att köpa samma varor och tjänaster kan man studera hur stora prisförändringarna på varukorgen är
Orsaker till inflation
Inflation beror på inflation
Förväntar man sig inflation handlar man därefter. Inflationen byggs in förväntningarna och driver på sig själv.
Efterfrågan är större än utbudet
Vid brist på varor/tjänster pressas piserna/lönerna upp.
Höjda priser = inflation
Köpkraft = Hur mycket varor och tjänster du får för en viss summa pengar ex) 50öringen
Prisökningar i omvärlden ger prisökningar hemma.
Priskonkurrensen fungerar dåligt.
Löne-skatte-sprialen
Om skattetrycket ökar vill man ha högre lön för att inte få sämre standard.
Staten ökar sedelmängden
Kronan blir mindre värd.
Förlorare - vinnare på inflationen
Vinnare är de som lånar
Förlorare är de som sparar
Hur bekämpas inflation?
Främst genom penningpolitik (kreditpolitik)
Finns även andra lösningar som att minska efterfrågan, pris och lönestopp m.m.
Riksbanken
Riksbanken är Sveriges centralpank. Är ingen vanlig bank utan en statlig myndighet.
Två uppgifter
Uprätthålla ett fast penningvärde
Låg (styr)ränta: Vanliga banker vill låna av riksbanken
Hög(styr)ränta: Vanliga banker vill låna ut till riksbanken
Den (styr)ränta som riksbanken har eller kommer få, påverkar hur de vanliga bankerna styr sin ränta för lån till hushåll/företag.
Riksbanken är självständig
Riksbanken har monopol på att ge ut sedlar och mynt i Sverige.
Riksbanken förvaltar också landets gulf. och valutareserv.
Inflationens koppling arbetslöshet
Kallas för Phillipskurvan
Låg arbetslöshet - Hög lön - Stor inflation
Hög arbetslöshet - låg lön - liten inflation.
Deflation
Varför vill man inte ha deflation?
Dyrare att låna
Inste samma vilja att investera(blir då lågkonjunktur)
Arbetslöshet - företag har inte råd att behålla alla då priserna sjunker
Konjunkturer och de ekonomiska medlen
Högkonjunktur
Bra efterfrågan på varor och tjänster
Företagen går bra och ökar produktionen
Företagen anställer folk
Folk får mer pengar och efterfrågar mer och gjulen rullar på.
Produktionsfaktorerna utnyttjas för fullt. Optimistmen är stor.
Gott ekonomiskt kretslopp.
Lågkonjunktur
Dålligt ekonomiskt kretslopp
Låg efterfrågan på varor och tjänster
Företagen går dåligt och minskar produktionen
Företagen avskedar folk
Folk får mindre pengar och efterfrågan mindre och vi får en negativ spiral.
Produktionsfaktorerna utnyttjas ej för fullt. Stor pessimism.
Lösning på Lågkonjunktur
Staten går in, man lånar pengar och startar igång ekonomin. Satsar på nya projekt ex vägar, bostader = Finanspolitiken
Riksbanken kan sänka räntan, leder till att det blir billigare att låna.
Går inte att ha en evig högkonjunktur, finns alltid någon gång det blir lågkonjunktur. Man måste lära sig att spara.
De ekonomiska politiska medlen
Budgetpolitik
Förändring av statens inkomster och utgifter, förändra avtappning och påfyllning för att stimulera eller kyla ner ekononomin.
När det är dålig ekonomi, så kan man använda sina sparade pengar för att köpa/konsumera och få igång ekonomin.
Vid lågkonjunktur behövs påfyllningar, detta kan ske genom att underbalansera
Man försöker att kyla ner ekonomin. Det kan göras med att överbalansera.
Kreditpolitik
Riksbanken påverkar lånemarknaden. Man kan höja och sänka räntorna efter behov.
För att förändra hushållens och företagens lånevanor och sparvanor.
Valutapolitik
Åtgärder som behövs för att få balans i utlandsaffärerna.
Man kollar på andra länders pris på olika varor.
Påverkan av valuta kan antingen öka eller minska export och import.
Svag valuta gynnar export.
Stark valuta - gynnar import
Arbetsmarknads och lokaliseringspolitik
För att underlätta på arbetsmarknaden
Åtgärder som får folk i jobb lokalt och nationellt samt minska ner olika instatser på arbetsmarknaden.
Ekonomiska System
Alla länder ska ha ett ekonomiskt system
Vad ska produceras och hur mycket?
Hur ska produktionen gå till?
För vem ska produktionen ske
Fyra modeller
Självhushållning - tradition
Marknadsekonomi - liberalism
Planekonomi - Socialism
Blandekonomi - socialliberal/socialdemokrati
En planerad ekonomi, staten bestämmer allt. Utbudet styrs av staten och staten beräknar efterfrågan
Vanligaste systemet, vissa marknadsekonomiska ideer och vissa planekonomiska.
I praktiken så finns det inga renodlade marknas eller planekonomier.
Ex) Kuba, nordkorea
Ex) Frankrike, Sverige, Kina
Finns ingen som organiserar ekonomin
Det ska regleras av sig själv genom efterfråge och utbudsmodellen.
Fördelar
Det är effektivt
Tvingar fram ett ökat samarbete
Tvingar fram en utveckling av ny teknik
Det pressar priserna
Nackdelar
Många säljare och köpare
Inga karteller, monopol och oligopol
Inga stordriftsfördelar
Näringsfrihet, fritt inträde på marknaden
Externa effekter
Miljöeffekter
Alkohol
Utbildning
De ekonomiska aktiviterna samordnas genom centralstyrning
Femårsplan
Fördelar
Kan ta bort arbetslösheten genom att man styr produktionen
Kan fungera vid snabb industrialisering.
Skatt
Inkomst
Två inkomstmöjligheter för staten och kommunen
Ta betalt för sina tjänster (sjukvård)
Driva in skatt
Direkt skatt
Lön, förmögenhet
Indirekt skatt
Moms, tobak, alkohol, tull
Moms
Är en mervärdesskatt, i olika produktionsled
Kommunala skatten
Utgår från inkomsten på tjänst och närinsverksamhet, propotionell.
Staten
Får inkomst på kapital, moms och arbetsgivarutgifter. Skattesatserna beslutas budgetpropositionen.
Ekonomiska politikens medel
Budgetpolitik
Arbetsmarknadspolitik och lokaliseringspolitik
Kreditpolitik (penningpolitik)
Aktiva åtgärder
Passiva åtgärder (socialbidrag)
Riksbanken, de pratar om styrränkan, den påverkar om banken vill låna ut eller spara.
Hög ränta = banker vill spara, och vanligt folk
Låg ränta = banker och människor vill låna
(krävs ej att kunna) Valutapolitk
Valuta Handel
Höjd ränta
Sänkt ränta
Köpa eller sälja en viss valuta mot en annan för att senare köpa eller släja tillbaka den till bättre pris.
Högre räntor får svenska tillgångar att framstå som mer attraktiva
John Maynard Keynes
Den stora depressionen
Problemet är för lite efterfrågan
Företag förlorar, mer arbetslöshet, mindre konsumtion
LÖSNING: Staten anställer folk i den offentliga sektorn, fler konsumerar, företagen går i vinst.
Multiplikatoreffekt
Staten sparar i goda tider
Phillipskurvan
Låg arbetslöshet, hög inflation
Låg inflation - hög arbetslöshet
Kritik mot Keynesianism
Svårt att förutsäga konjunkturer
Eftersläpning
Politiker har eget intresse
Stagflation (arbetslöshet och inflation
Ej hänsyn till mijön
Stagflation
Oljekrisen 1973
Mindre olja = högre priser
Mindre olja = mindre jobb
Hög arbetslöshet och hög inflation
Milton Friedman - Monotarismn
Marknaden var för stel.
För lite pengar för företag att röra sig med.
Naturlig arbetslöshet
LÖSNING
Låt marknaden styra, privatisera och skär ner den offentliga konsumtionen
Penningpolitik
Rörlighet på arbetsmarknaden
Ingen statlig inblandning
Inflation sker när penningmängden ökar mer än BNP
Regleras med penningpolitiken
Genomslag under 70-talet
Problem med montoarism
Ingen hänsyn till miljön