Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Kvantitativ metod/ studiedesign (Icke- sannolikhetsurval (Bekvämlighets-/…
Kvantitativ metod/ studiedesign
Syftet styr metoden
Icke- experimentella
Prospektiv
Longitudionell
Data samlas in framåt i tiden och individerna som studeras följs över tid. Samma sak mäts mer än en gång på samma individ.
Gruppen som studeras benämns kohort, dessa har något gemensamt, ex är kvinnor.
Fördelar
Bygger upp en databas som sedan kan analyseras igen när nya frågeställningar dyker upp.
Måste inte planera för alla uppföljningar från början.
Ju högre incidens av diagnosen eller variabeln som studeras desto högre effektivitet av denna studie.
Nackdelar
Svårt att behålla individerna i studien. Bortfall är vanligt om studietiden är lång.
Om incidensen av det som studeras är låg (ovanlig) är detta studieupplägg ineffektivt.
Tvärsnitt
Görs om man vill se hur en grupp ser ut vid en viss tid. Ex. viss ålder.
Fördelar
Bygger en faktabank som kan användas vid nya frågeställningar
Mindre problem med bortfall än vid longitudionella studier.
Mindre administration än vid longitudionella studier
Ganska billiga och snabba att genomföra
Nackdelar
Kan inte följa förändringar över tid.
Går inte att fastställa samband mellan orsak och verkan.
Datainsamlingen sker i framtiden, data finns inte tillgänglig vid studieplanering
Retrospektiv
Fall- kontroll
Historisk kohort
Observation
Beskriva samband mellan variabler eller förlopp i en befolkning genom tid.
Experimentella
RCT
CCT
SCRED
Datainsamling
Post-test-only design
En datainsamling
Pre-test-post-test design
Datainsamling före och efter interventionen
Cross-over-design
Deltagarna fungerar som sin egen kontrollgrupp
Urval
Randomisering
Slumpmässigt urval
Blockat urval
Block om ex. 4 som slumpas i olika ordning in till kontroll eller interventionsgrupp
Konsekutivt urval
Urvalet involverar alla utvalda som uppfyller inklusionskriterierna för en viss tidsperiod eller tills uppnått speciellt antal deltagare
Sannolikhetsurval
Slumpmässigt urval
Slumpmässig nummerdragning där varje nummer står för en person i populationen.
Slumpmässigt statifierat urval
Först delas befolkningen upp i strata, ex boende ort. Sedan görs ett slumpmässigt urval i varje strata.
Klusterurval
Först delas populationen upp i kluster (städer) sedan tas ett kluster som tros vara representativt för hela populationen.
Systematiskt urval
Först väljs ett urvalsintervall ex var 10 person, sedan tas väljs var 10 person på listan av alla människor i populationen ut
Icke- sannolikhetsurval
Bekvämlighets-/ Tillfällighetsurval
Man väljer första bästa som uppfyller inklusionsurvalet.
Konsekutivt urval
Involverar alla som uppfyller kriterierna för en viss tidsperiod eller tills speciellt antal deltagare är uppnått
Kvoturval/ Proportionellt statifierat urval
Bekvämlighetsurval inom strata
Ändamålsenlitigt/ subjektivt
Handplockade deltagare baserat på forskarens kännedom om populationen. Ex toppstudenter
Snowballsampling
Man frågar en person som i sin tur hänvisar till nästa person som uppfyller inklusionskriterierna.
Respondet driven sampling