Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

Grammatik ((Pronomen (Personliga pronomen: jag - mig, de - dem osv,…

- - - - Förenar led
      - T.ex. och, men, eller, både och
    - - relaterar led (huvudsats och bisats) till varandra
      - t.ex. att, när, innan, om, eftersom, så att, trots att
    - - Uttryck för känslor, hälsningar, svar etc.
      - t.ex. hej! usch! järnspikar! Nej! jaha! jaså?
  - - - Presens particip, t.ex. ett skrattande barn
      - Perfekt particip, t.ex. en jagad kanin, två jagade kaniner
- - - - Den innre grammatiken
      - Individualpsykologiskt perspektiv.
    - - Analys av språket
      - deskriptivit och jämförande perspektiv
    - - Preskrivtivt perspektiv
- - - - Ordens form (böjning - Morfologi)
      - Ordens betydelse (innehåll - Sematik)
      - Ordens funktion (indom en sats - satsdel - Syntax)
    - - Böjliga ord (orden kan böjas) - Oböjliga ord (orden kan inte böjas
      - Betydelseord (innehållsord) = Tydlig egen betydelse - Formord = diffusare betydelse, främst grammatisk funktion
      - Öppna ordklasser (fler ord tillkommer ofta) - Slutna ordklasser (fler ord tillkommer nästan aldrig)
      - Substantiv, adjektiv och verb är ordklasser som är öppna och där orden är böjliga och har en tydlig betydelse.
      - Konjunktioner och prepositioner är exempel på ordklasser som är slutna och där orden är oböjliga och har en diffusare betydelse.
    - - Betydelse: Ord som betecknar saker och företeelser av både konkret och abstrakt natur + egennamn
      - Två undergrupper: Egentliga substantiv och egennamn
        
        Betydelse
        
        Konkreta saker
        
        (Som kan räknas och som kan ha egenskaper)
        
        Bord, ring, hus, kokorv, arbetare, hjärta
        
        Abstrakta företeelser
        
        (Som kan räknas och som kan ha egenskaper)
        
        Glädje, allvar, frihet
        
        Egennamn
        
        (Som kan räknas och som kan ha egenskaper)
        
        Emma, Landskrona
        
        Form: Substantiv böjs på 4 sätt
        
        Genus ("kön")
        
        Utrum: en stol, stol-en
        
        Neutrum: ett bord, bord-et
        
        Numerus ("antal")
        
        Singularis: en stol, ett bord
        
        Pluralis: stol-ar, bord
        
        Species ("Bestämdhet")
        
        Obestämd form: En stol - flera stolar, ett bord - flera bord
        
        Bestämd form: stol-en / stolar-na, bord-et / bord-en
        
        Kasus (Huvudform eller genetiv/"ägande")
        
        Huvudform: alla former utom...
        
        ...genetiv: +s, ex. Stolarna-s, bordet-s
      - Form: Böjs på 4 olika sätt i svenskan
      - Funktion: Fungerar ofta som subjekt och objekt i satser
      - Öppen ordklass
      - Bär upp mycket av texters innehåll (teman)
      - Den största ordklassen (Över hälften av svenskans ord är substantiv)
  - - - Betydelse: Ord som beskriver egenskaper eller tillstånd hos ting,företeelser och egennamn (hos substantiv alltså) + pronomen
      - Form: Böjs på samma sätt som substantivet 8=kongruens), samt kan kompareras.
      - Funktioner: Fungerar som bestämningsord till huvudord i substantivfraser, och kan vara predikativ i en sats.
      - Form
        
        Adjektivet böjs som substantivet
        
        Numerus: röda stugor (pluralis)
        
        Species: Ex. den röda stugan (bestämd form)
        
        Genus: Ex. rött hus (neutrum)
        
        Adjektivet kompareras
        
        Förutom att kongruera med substantivets form, har många adjektiv två jämförande former som anger gradskillnad jämfört med grundformen:
        
        ex. röd, röd-are, röd-ast (regelbunden komparation)
        
        ex. liten, mindre, minst (oregelbunden komparation)
        
        Eller så används "mer" och "mest" för att komparera: ex. Idealisk, mer idealisk, mest idealisk
      - Öppen ordklass
      - 5-10 procent av orden i texter.
      - Kan stå före eller efter sitt huvudord, t.ex. det fina rummet - rummet är fint
      - Grammatisk kongruens
        
        Adjektiv (och pronomen) anpassar sin form efter det ord de syftar på (dvs. kongruerar):
        
        ex. en röd stuga - Ett rött hus (genus)
        
        ex. käre Jan - kära Anna (sexus)
        
        ex. ett rött hus - flera röda hus (numerus)
        
        ex. ett rött hus - det röda huset (bestämdhet)
    - - Självständiga verb: betecknar händelser, processer och tillstånd (har en egen betydelse) t.ex. äta, sova, skratta
        
        Hjälpverb:: används tillsammans med självständiga verb (har en liten betydelse
        
        Temporala hjälpverb: t.ex. ha, ska, komma att ( ha ätit, ska äta, komma att äta)
        
        Modala hjälpverb: t.ex. måste, bör, vill (måste äta, bör äta, vill äta)
      - Verbformer och tempus. Olika "konjugationer" = böjningsmönster
        
        Infinitivformen
        
        Efter "att" och modala hjälpverb: att tala, att läsa, att äta; måste tala måste läsa, måste äta
        
        Verbstam+morfem eller omljud
        
        Presens: tala-r, läs-er, ät-er
        
        Preteritum: tala-de, läs-te, åt
        
        Supinumformen
        
        efter hjälpverben "har" och "hade", slutar alltid på -t: tala-t, läs-t, ät-it
        
        Hjälpverb+supinumform
        
        Perfekt: har talat, har läst, har ätit
        
        Pluskvamperfekt: hade talat, hade läst, hade ätit
        
        Imerativformen
        
        (= verbstammen): tala! läs! ät!
        
        Hjälpverb+infinitivform
        
        Futurum: ska tala, ska läsa, ska äta
      - Funktioner: Fungerar självständigt som predikatet i en sats, eller som hjälpverb till satsens huvudverb
        
        Klart avgränsad mot andra ordklasser genom sin speciella böjning (kan böjas i tid)
        
        Form: Böjs i tempus (tid) och modus (sätt)
        
        Öppen ordklass
        
        Betydelse: Ord som skildrar handlingar och tillstånd
        
        Utgör ca 15-20 procent av orden i texter.
        
        Verb delas in i självständiga verb och hjälpverb
      - Tempussystem
        
        Dåtidssystemet
        
        Då = preteritum t.ex. hon åt (pågick)
        
        Efter då = futurum i dåtid t.ex hon skulle äta (ej påbörjat i dåtid)
        
        Före då = pluskvamperfekt t.ex. hon hade ätit (avslutat i dåtid)
        
        Nutidssystemet
        
        Nu = presens t.ex. hon äter (pågående i nutid)
        
        Efter nu = futurum t.ex. hon ska äta (ej påbörjat i nutid)
        
        Före nu = perfekt t.ex. hon har ätit (avslutat i nutid)
      - Modus
        
        Indikativ = sant, verkligt t.ex. han går, den var ute, hon vinner
        
        Konjunktiv = önskan, möjlighet förhoppning t.ex. vore det ändå sommar!, torde jag ändå hoppa
        
        Verb böjs också i modus (= den inställning talaren har till det som hen säger.
        
        Imperativ = befallning uppmaning, t.ex. gå! kom!
      - Finita och infinita verbformer
        
        Infinita verbformer
        
        tar inte subjekt och objekt utan hjälp av hjälpverb eller "att"
        
        Flera infinita verb kan förekomma i en sats, ofta efter varandra
        
        Infinitiv- och supinumform, dvs, böjs inte i tempus eller modus
        
        Det är den finita verbformen som har betydelse för ordföljden i bisatser: BIFF = bisats om "inte" kommer Före Finita verbet, t.ex. grammatik är inte roligt, när läraren inte kan grammatik.
        
        Finita verbformer
        
        Tar subjekt och objekt utan hjälp av hjälpverb
        
        Endast ett (1) finit verb kan normalt finnas i en sats
        
        Böjs i tempus eller modus, dvs presens, preteritum, imperativ:
        
        Huvudsats: När inte kommer efter det det finita verbet
    - - adverb
        
        Form: Är oböjliga, men vissa adverb kan kompareras (t.ex. ofta - oftare - oftsast
        
        Funktion: Kan vara bestämningar till verb, adjektiv, andra adverb eller en hel sats
        
        Betydelse: svarar ofta på frågorna var? när? hur? på vilket sätt? vilken orsak? vilken grad?
        
        Heterogen ordklass (=adverb används till många olika saker