Please enable JavaScript.
Coggle requires JavaScript to display documents.
Juridik into (Rätten (Vad är rättens syfte? (Politiska styrmedel
(styra…
Juridik into
Rätten
-
Vad är rättens syfte?
-
Agera konflikthanterare
- Förebyggande
- Hantera uppkomna oenigheter
-
-
Allmänna domstolar
- Högsta domstolen
- Hovrätten
- Tingsrätten
Förvaltningsdomstolar
- Högsta förvaltningsdomstolen
- Kammarrätt
- Förvaltningsrätt
Internationell rätt
3 delar:
Folkrätt
Gemensamma regler för områden med globalt intresse (rymden, havet, krigföring etc) Bl.a straffrätten och mänskliga rättigheter (MR)
-
-
Ej heltäckande - saknar 3 grundläggande delar för rättsstat:
- Saknar gemensam lagstiftande makt
- Saknar gemensam dömande makt
- Saknar gemensam verkställde makt
-
Folkrättens källor
- Avtal mellan stater
(Konventioner/traktater)
- Bilaterala (två stater)
- Multilaterala (fler stater)
- Bindande för staten: när avtalet är ratificerat.
- Bindande för medborgarna när de införlivats i statens rätt:
- Transformering (ändring av befintlig lag)
- Inkorporering (ny lag stiftas enligt konventionen)
- Sedvanerättsliga regler
- Stater har följt sedvana, grundar sig på rättövertygelse så alla medlemmar agerar enhetligt
-
- Praxis
(internationella domstolen)
-
Europarätten
Gemensamma regler på många områden av EU-stater (Ekonomi, säkerhet, jordbruk, Mänskliga rättigheter)
EKMR - Europakonventionen angående skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna
Unionens rättskällor:
- Grundläggande fördragen (primärt)
- Sekundärrätt (rättigheter beslutade av EU)
- Bindande =
-Förordningar
-Direktiv
-Beslut
- Icke bindande =
-Rekommendationer
-Yttranden
-Beslut av rådet gällande gemensamma utrikes och säkerhetspolitik
- EU's ingångna internationella konventioner
- Domstolspraxis (EU-domstolen, tribunalen & personaldomstolen)
- Principer
- Preamblar (förord av fördragen/regelvärken, liknande förarbeten)
Mänskliga rättigheter
"Grundläggande rättigheter som varje enskild anses kunna hävda gentemot de allmänna"
-
Europarådet
1949-ska bidra till fred, stabilitet & säkerhet i Europa.
EKMR (1950)
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.
Sverige tillträdde 1953, inkorporerade i lagen 1994 = utgör rättslig ram i Sverige
Två påverksriktningar
- Hinder mot bestraffning (Ej sanktion om man utnyttjar yttrandefriheten)
- Krav på bestraffning (Olaga identitetsintrång, 4 kap hävisas till EU-konventionen art 8.
-
-
-
Internationell straffrätt (Folkstraffrätt)
Påföljder för individer av de grövsta internationella brotten:
Folkmord
Brott mot MR
Krigsförbrytare
Internationella ad hoc-tribunaler (tillfälliga)
- Nürnbergrättegångarna (1940-talet)
- Efter krigen i f.d jugoslavien (1990-talet)
- Efter folkmordet i Rwanda (1990-talet)
Permanenta internationella brottsmåledomstolen
- Diskuterades redan efter 1:a världskriget
- Romstadgan 1998 (ikraft 1/7 2002)
- Idag 124 stater
- multilateralt överrenskommen (ej via FN)
ICC - International criminal court
"Komplementaritetsprincipen"
- permanent brottmålsdomstol i Haag.
- generell jurisdiktion
Hanterar:
- Folkmord
- Brott mot MR
- Krigsförbrytare
- Aggressionsbrott
Förvaltningsrätt
"regler som styr hur förvaltningsmyndigheter ska handlägga ärenden samt hur domstolarna ska handlägga förvaltningsärenden"
Förvaltningsmyndigheter
Förvaltningsmyndighet
- Statliga myndigheter (ca 370st)
- Kommunala myndigheter (290 kommuner)
Ej förvaltningsmyndighet
- Politiskt tillsatta församlingar med beslutande rätt (riksdag, kommunfullmäktige)
- Regeringen och domstolar är myndigheter, men ej förvaltningsmyndigheter
Statliga förvaltningsmyndigheter
Ledarna (generaldirektör & landshövding) är utnämnda av regeringen.
- Centrala - (Socialstyrelsen, migrationsverket)
- Regionala - (Länsstyrelsen)
Kommunala förvaltningsmyndigheter
Genomför kommunal politik, bevakar kommunala intressen, utfärdar och tillämpar kommunala intressen
- Politiskt tillsatta nämnder (teknisk nämnd, socialnämnd, miljönämnd)
Myndighetsutövning
- Beslut & åtgärder som är ett uttryck för samhällets befogenheter.
"Myndigheten utöver maktutövning mot enskild"
Att gentemot enskilda:
- Genomdriva rättigheter (vräka hyresgäst)
- Garantera att skyldigheter infrias (kronofogden)
- Beslut om förmåner (föräldrapenning)
- Pålägga någon en börda (skatt)
Ej myndighetsutövning
Handläggning av andra ärenden, tex remissyttrande, upphandling, råd & upplysning. Rent faktisk verksamt så som sjukvård & undervisning.
Betungande beslut
Har ej rättskraft (kan ändras)
- skatteskyldighet
- förelägganden
- sanktionsavgifter
Gynnande beslut
Har rättskraft (kan ej ändras)
- Tillstånd (böneutrop)
- Bidrag (föräldrapenning)
- Dispenser (Alkoholdispenser)
Handläggningsgången
- Anhängigörande
Ansökan
Anmälan
Initiativärende
- Beredning
Beredningsbeslut (komp., yttrande)
- Avgörande - slutgiltigt beslut
Huvudsakligt beslut (bifall eller avslag)
Icke huvudsakligt beslut (avvisning eller avskrivning)
- Överklagande
- Laga kraft
- Verkställighet
-
Straffprocessrätt
Straffprocessrätt
"ta ställning i skuldfråga"
- Beviskrav = Bortom all rimlig tvivel
- Rättvis påföljd
- Ska ske under hög rättsäkerhet & effektivitet. "Rätt och snabbt"
-
Förundersökning:
(Polis - Enkel beskaffenhet, åklagare - övrigt)
Letar bevis, förhör hålls.
-
Åklagare beslutar om:
-Åtalsunderlåtelse (lagföring utan påföljd)
-Strafföreläggande (böter/villkorlig dom)
-Åtal
Summarisk straffprocessrätt
-Ingen process i domstol, men ett skriftligt förfarande
Tvångsmedel (straffprocessuella):
RB 24-28 kap.
Häktning (domstol)
Anhållande (åklagare)
Gripande
Reseförbud
Anmälningsskyldighet
Beslag
Husrannsakan
Kroppsvisitation
Hemlig teleavlyssning
Straffprocessiga subjekt
Domstol
Tingsrätt - 1 domare + 3 nämndemän
Hovrätt - 3 domare + 2 nämndemän
Högsta domstolen - 5 domare
Åklagare
- FL i alla brott (Ej låg beskaffenhet)
- Ta upp brottsanmälan
- Besluta i FU
- Påföra straffrättslig sanktion (strafföreläggande)
- Meddela åtalsunderlåtelse
- Väcker - och för åtal i rätten
- Kan överklaga domar & beslut
-
-
-
-
Viktiga principer
-
-
-
-
Objektivitetsprincipen
Domstolrn är saklig och opartisk
Åklagaren måste beakta det som talar för och emot den anklagade
Legalitetsprincipen
Inget brott utan lag, inget straff utan lag
-
-
-
-
-
-