Please enable JavaScript.

Coggle requires JavaScript to display documents.

DEL 1 (Exprimentella studier (interventionsstudier) (RCT (Randomiserad…

- - - - Tentafråga: Varför är randomisering i RCT viktigt?
        Svar: För att internventionsgruppen och kontrollgruppen ska vara så likvärdiga som möjligt, de har högt bevisvärde och kan därför dra säkrare slutsatser.
    - - WASH-OUT
        
        Period av ingen behandling, då ev kvarvarande effekt av behandling ska försvinna innan nästa behandlingsperiod påbörjas.
      - FÖRDELAR:
        
        Eftersom samma person utsätts för behandling A som behandling B minskar risken för faktorer som drar fel slutsatser.
      - NACKDELAR:
        
        Designen blir känsliga för bortfall.
        
        Stora krav på administrationen för att studien ska fungera.
- - - - KOHORTSTUDIER:
        
        Studeras under en längre tid och ser hur diagnos utvecklas utan intervention. Samma sak mäts på samma individ flera gånger.
        
        Incidence, begrepp för nya fall av sjudom.
        
        Gruppen som studeras benämns kohort, en del av befolkningen som har något gemensamt, tex alla har diabetes,
        
        FÖRDELAR:
        
        Bygger upp en faktabank med data som senare analyseras statistiskt.
        
        Måste inte planera för alla uppföljningar från början, kan läggas till efterhand när man har mer pengar, tex.
        
        NACKDELAR:
        
        Risk för stort bortfall då det är svårt att behålla individerna i studien.
        
        Om det som studeras är ovanligt, alltså har en låg incidens, är detta studieupplägg ineffektivt.
        
        KÄNNETECKNAR STUDIEN:
        
        Datainsamling sker under en längre period
        
        Data samlas in flera gånger
        
        Högre bevisvärde än tvärsnittsstudier
        
        Ofta stort bortfall
      - TVÄRSNITTSSTUDIE:
        Görs om du vill se hur en grupp ser ut vid en viss tidpunkt, till skillnad från longitudinella studier som följs över en tid.
        
        KÄNNETECKNAR STUDIEN:
        
        Datainsamling sker en gång
        
        Färre bortfall än vid longitudinella studier
        
        Ofta enkätstudier
        
        Kan vara retrospektiv studie
        
        Exempel mäta kolesterolvärdet hos personer som har diabetes jämfört med de som inte har diabetes, vid en visst tidpunkt. Delas upp i två grupper och på så sätt kan du få reda på hur det skiljer sig mellan dem.
        
        FÖRDELAR:
        
        Bygger upp en faktabank med data som kan analyseras statistiskt igen senare.
        
        Mindre bortfall än vid longitudinella studier.
        
        Ofta billigt att genomföra dessa studier.
        
        NACKDELAR:
        
        Du kan inte följa förändring över en längre tid, då datainsamling sker vid en tidpunkt.
        
        Går inte att fastställa samband mellan orsak och verkan.
  - - - FALL-KONTROLL STUDIER:
        
        Grupp individer med sjukdom (fall) exponeras och jämförs med en kontrollgrupp (kontroller).
        
        Letar efter samband mellan orsak och verkan.
        
        Kan göras matchande och omatchande. UTVECKLA
        
        FÖRDELAR:
        
        Eftersom datamaterial redan är insamlat är studien förhållandevis enkel och billig att genomföra.
        
        NACKDELAR:
        
        Svårt att få tillräckligt med information och därmed risk att dra fel slutsatser.
- - - - Slumpmässigt urval (random sample):
        Alla individer har samma sannolikhet att komma med i stickprovet.
      - Slumpmässigt stratifierat urval (random stratified sample):
        Populationen delas in i undergrupper (homogena, dvs så likvärdiga som möjligt) där det sedan dras slumpmässigt urval.
      - Klusterurval (cluster selection):
        Populationen delas in i kluster och sedan tas ett kluster som tros vara representativt
      - Systematiskt urval (systematic selection):
        Ett urvalsintervall väljs, tex var 10e person, sedan väljs var 10e person från listan av alla människor som ingår i populationen.
  - - - Bekvämlighets-/tillfällighetsurval (convenience)
        Man väljer första bästa som även uppfyller inklusionskriterierna.
      - Konsekutivt urval (consecutive sampling)
        Involverar alla åtkomliga som uppfyller inklusionskriterierna tills uppnått speicellt antal deltagare.
      - 3, Kvoturval (quote sampling)
        Populationen delas upp i homogen strata, sen görs ett bekvämlighetsurval inom varje strata.
      - Ändamålsenligt/subjektivt (purposive sampling)
        Handplockade deltagare baseras på forskares kännedom om populationen, tex topp studenter.
      - Snowball sampling
        Man frågar en person som i sin tur hänvisar till nästa person som uppfyller kriterierna för att delta i studien. Som en kedja.
      - Respondent-driven sampling
        Kombinerar snowball sampling med en matematisk modell för att balansera urvalet.