Samhällskunskap 1b

Samhällskunskap 1b

BETYGSKRITERIER

CENTRALT INNEHÅLL

UPPGIFTER

För Betyget E

För Betyget C

För Betyget B

För Betyget A

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.

Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser
om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.

Dessutom
kan eleven översiktligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens.
I analysen använder
eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Eleven diskuterar översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna.

Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter
i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan
den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra enkla reflektioner om deras relevans och trovärdighet.

Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

För Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Eleven kan utförligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt
de bakomliggande idéerna.

Eleven kan också utförligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.

Dessutom kan eleven utförligt redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och
identifiera några orsaker
och konsekvenser. I
analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller
och metoder samt värderar dem med enkla omdömen.

Eleven diskuterar utförligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna.

Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet.

Eleven kan,
med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra
för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samtde bakomliggande idéerna.

Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna.
I sin analys förklarar eleven komplexa samband och
drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och
identifierar flera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna.

Eleven kan ge nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet.

Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

click to edit

De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.

Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.

Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.

click to edit

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Ämne - Samhällskunskap

Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.

Politiska ideologier

Begreppen politik och ideologi är två av statsvetenskapens mest omdebatterade koncept. Mängder med definitioner trängs sida vid sida.

Förenklat uttryckt skulle man kunna säga att en politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer och värderingar om hur samhället är nu, ska vara, samt hur förändringar ska utföras för att uppnå "idealsamhället".
Ideologibegreppets ursprung

Ordet ideologi betyder idélära på grekiska, men begreppet är mer komplicerat än så. http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier

STATSSKICK Här kommer varje elev enskilt få hitta svaren på en rad instuderingsfrågor vad gäller parlamentarism, demokrati, det svenska styrelseskicket, regering och riksdag, offentlighetsprincipen etc.
-Så Styrs Sverige
-Så styrs kommunen
-Demokratins regelbok
-Regelbundna politiska val och fri partibildning
-Allmän och lika rösträtt
-Valhemlighet
-Fri opinionsbildning
-Majoritetsprincipen
-Rättssäkerhet
Avslutas med skriftligt prov samt en kortare inlämningsuppgift.

Internationella relationer

Internationella relationer handlar om hur det internationella systemet fungerar politiskt och ekonomiskt, hur maktförhållanden förändras, hur relationer mellan stater fungerar, samt hur överstatliga organisationer och aktörer påverkar de internationella relationerna. Mänskliga rättigheter och Folkrätten. Kolla film?

METODIK Kvalitativa kontra kvantitativa metoder. Intervjuer, observationer, text och argumentationsanalys.

INTERVJU: Eleven kan i grupp om 2-3 hitta en äldre person för att intervjua om dennes liv. Hur det var att leva i Sverige "förr i tiden", vad som ansågs "normalt" och hur det var att jobba på den tiden. Syftet är att eleven ska söka förstå hur den svenska arbetsmarknaden utvecklats under 1900 talet genom en personlig berättelse. Här får eleven även prova på att intervjua en annan människa för att sedan presentera det inför klassen och genom en rapport skriven om intervjun.

Analys av debattartikel: Eleven väljer ut två stycken politiska krönikor, artiklar eller ledare från den senaste veckans nyheter för att kritiskt granska och analysera dem. Har skribenten någon tendens? Varför skrevs texten? Vilken syfte tjänar den?etc

IDEOLOGIER Grupparbete, grupper om 3-4 personer. Varje grupp tilldelas ett parti. Gruppen skall analysera partiets ideologi och skriva en rapport där partiets ideologi presenteras. Gruppen ska också välja ett annat parti och jämföra med den "egna" ideologin i rapporten. Rapporten presenteras sedan med powerpoint inför klassen.

Liberalism, Kommunism och socialism, Konservatism, Anarkism, Fascism och nazism, Feminism, Ekologism, Nationalism. "Demokratin och dess antagonister"

Massmedier och Journalistik / Twitter eller Aftonbladet? http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/mediekunskap-massmedier-och-journalistik

Torsten Thurén - Källkritik: Källkritiska principerna. När skrevs det, vem skrev det, varför skrevs det och finns det någon annan som säger samma sak?

Vad, Var, Hur, Vem och När samt varför?

Närhetsprincipen, varför Franska terrordåden uppmärksammas mer än andra dåd i andra delar av världen. Medias ansvar etc.

Sensationsjournalistik. Varför konflikt säljer, "if it bleeds it leads" etc.

IDEOLOGIER 2 Efter rapport delen kommer debatt delen. "Partierna" ska nu medverka i en debatt för att diskutera sina kärnfrågor och locka väljare. Vinnarna i debatten vinner inte bara väljarnas hjärtan utan också ett hemligt pris!

IDEOLOGIER 3 Nu är valet avslutat och partiet med majoritet sitter nu i regering. Det är dags för den slutgiltiga och oerhört viktiga biten; kritisk analys av det egna partiet som ska presenteras för klassen. Det är här vi lägger märke till styrkorna men också svagheterna hos de olika partierna och därmed ideologierna.